Summering av ett gynnsamt växtodlingsår

Färre verktyg

Minskad tillgång till fungerande kemiska medel ställer också svensk trädgårdsnäring inför nya utmaningar, och risken är att en sektor som just nu vädrar tillväxt hotas av försämrade konkurrensmöjligheter jämfört med odlare i andra länder.

Kostnaden för att utveckla nya växtskyddsmedel ställer också krav på att utveckla nya växtskyddstrategier. Kemiföretagen lanserar inom loppet av några år en mängd nya preparat, vars användning kräver extra eftertanke så att inte de riskerar att gå i pension i förtid på grund av utveckling av resistens. Det gäller i synnerhet svartpricksjuka i höstvete.

Raps är en spännande gröda där Sverige drar till sig allt större uppmärksamhet genom våra höga skördar och att det i praktiken är det enda land inom EU där det går att odla ekologisk raps. Men det är också en gröda som kräver goda biologiska kunskaper för att lyckas. Möjligheter till tillväxtreglering och ny kunskap kring insektsskadegörare visar på behovet av bättre prognosmodeller.

Förbättrat växtnäringsutnyttjande

Växtnäringsutnyttjandet i växtodlingen har förbättrats under de senaste decennierna till stot del tack vare Greppa näringen. Deras växtnäringsbalanser visar en tydlig förbättring med minskade överskott och därmed minskad risk för utlakning. Detta kan också ses i tydligt förbättrade förhållanden i de kustnära vattnen i Östersjön.

En viktig del i det förbättrade växtnäringsutnyttjandet är möjligheten att anpassa givorna till förväntad skörd och grödans behov under säsongen. Försök med sena givor till höstvete visar att grödan kan ta upp tillfört kväve ända fram till begynnande mjölkmognad, och att kväveeffektiviteten för sena givor kan bli högre än för tidiga.

Försök med olika kvävestrategier till kraftigt utvecklade höstrapsbestånd visar att det kan vara en risk att hålla igen gödselgivan för mycket, i alla fall ett år som 2019, då många odlare nådde avkastningar långt över förväntad normalskörd.

Bevattning strategisk möjlighet

Tillgång till bevattning för att klara torkperioder och enskilda torrår kan visa sig bli en förutsättning för att få ut potentialen i vall och majs. Tyvärr saknas moderna försök med bevattning, men de som är gjorda i olika omgångar från 1950-talet och fram till 1990 visar att timing och möjlighet att anpassa bevattningen till grödans behov enskilda år är en förutsättning.

Växtnäringsstyrning till vallen är också extra komplicerad eftersom sammansättningen påverkas av gödsling, skördesystem och ålder.

När Partnerskap Alnarps verksamhetsledare Carl-Otto Swartz avslutade årets Växjö möte kunde han konstatera att även om tyngdpunkten under de två dagarna låg på växtodling med klar sydsvensk prägel fanns det ingen anledning att bryta en god tradition. Han såg fram emot att få bidra till att det blir också ett 48:e möte 8–9 december 2020 med siktet inställt mot 50 fullt.