Välbesökta dagar om forskning och utveckling

FoU-dagarna arrangeras av Jordbruksverket tillsammans med EPOK och Ekoforsk vid SLU och Hushållningssällskapet och brukar vara en uppskattad mötesplats mellan forskning och praktik och ett bra sätt för ny och kommande forskning att nå utanför universiteten.

Årets dagar inleddes med en gemensam session under rubriken Trettio procent – så når vi dit, där fokus låg på projekten inom Jordbruksverkets åtgärdsplan för att främja produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel. Johan Ascard och Ann-Marie Dock Gustavsson från Jordbruksverket presenterade nya åtgärder för att nå målen om ekologiskt i livsmedelsstrategin och därefter presenterades redan påbörjade projekt från Ekologiska lantbrukarna, KRAV och EPOK. Sessionen avslutades av Maria Wivstad och Karin Ullvén från EPOK som presenterade nya forskningsprojekt 2019.

Därefter delade deltagarna upp sig efter intresse med tre separata spår som löpte parallellt på eftermiddagen dag ett och på förmiddagen dag två. Husdjursspåret hade flera presentationer som rörde vallodling och bete utifrån olika synvinklar. Helena Wall från SLU presenterade resultat från en studie där de undersökt om vallfoder med olika mjölksyrebakterier kan minska förekomsten av Campylobakter hos ekologiska slaktkycklingar. Andra intressanta ämnen som togs upp rörde ny teknik för parasitövervakning hos betande djur, material för minskat näringsläckage hos utehöns och en genomgång av reglerna i EU:s nya ekoförordning.

Trädgårdsspåret hade i år ett starkt teknikfokus. Det handlade bland annat om appliceringsteknik för rovkvalster, klimatstyrning i växthus och teknik för spridning av flytande gödselmedel. Marleen Riemens från Wageningen University tog oss till framtiden när hon visade den senaste utvecklingen av ogräsrobotar. Johan Ascard från Jordbruksverket fyllde på med svenska ogrästeknikexempel. Intressant var också redovisningen av ett nytt informationsmaterial om grönsaksodling i olika former av tunnlar.

Årets växtodlingsspår handlade bland annat om mellangrödor och hur man kan kombinera mellangrödor och reducerad jordbearbetning och hur man i sådana system kan reglera ogräsen. De senaste forskningsresultaten om hur man bäst kontrollerar perenna ogräs i växtföljden presenterades också. Växtskyddsfrågor fick en stor plats i programmet där det allvarliga läget vad gäller vissa skadegörare presenterades och diskuterades; insekter i raps, bönsmyg och nematoder. Möjligheter och hinder för en ökad och effektivare biologisk kontroll av sjukdomar och insekter redovisades också. I programmet fanns redovisning av forskning om spannmål, som hur långt man kommit i att domesticiera perent vete och korn. Resultat från sortförsöken 2018 presenterades samt en genomgång av förädlingsmål och vilka egenskaper ekologiska lantbrukare prioriterar hos de olika spannmålsslagen.

Dag ett avslutades med idécaféer där deltagarna delade in sig i olika grupper för att kunna diskutera, fördjupa sig och dela med sig av erfarenheter i vissa frågeställningar som ogräs, mellangrödor och jordbearbetning, djurvälfärd, växtskydd och kommande forskningsbehov.

Sista passet dag två hade rubriken Ekolantbruket och klimatet och handlade om hur ekolantbruket kan bli bättre på att hantera extremväder samt hur det kan utvecklas för att ge så lågt klimatavtryck som möjligt. Elin Röös från EPOK pratade om djurproduktionens roll i ett hållbart livsmedelssystem. Margareta Dahlberg, rådgivare och lantbruksråd visade hur viktiga betande djur är för den biologiska mångfalden och hur ett system med mjölkkor kan anpassas och fungera i ett torrt klimat. Passet avslutades av Kjell Sjelin som visade hur han lyckats få ner klimatavtrycket på sin gård med bland annat mobila betessystem, skogsgrisar och alléodling.