SLU-nyhet

Inga hinder för förädling på rötresistens i gran

Publicerad: 19 mars 2019

Förädlingsarbete för att få rötresistenta granar har hittills varit en outnyttjad möjlighet för skogsindustrin. En ny studie från SLU avslöjar dock att rötresistenta träd inte växer långsammare eller har mindre attraktiva vedegenskaper än andra träd.

Rotröta, som orsakas av svampen rotticka, är svenskt skogsbruks största skadegörare. Genom att bryta ned kärnveden i gran orsakar den industrin ett inkomstbortfall på mellan en halv och en miljard kronor årligen. Dessutom försvinner inte rottickan bara för att de skadade träden avverkas. Om inte hela stubben grävs upp finns svampen kvar i gamla rotsystem i decennier och kommer att infektera nyplanterade tallar och granar.

Samhällsekonomiskt viktig

Om inga åtgärder vidtas och gran fortsätter planteras generation efter generation, visar datamodeller att infektionsfrekvensen bara fortsätter att öka och värdet på den avverkade skogen bara fortsätter att minska för varje generation. Därför är rottickan inte bara en kortsiktigt ekonomiskt viktigt faktor för skogsbruket, utan dessutom på lång sikt ett hot mot en nationellt viktig naturresurs. Flera effektiva motåtgärder är redan implementerade, som behandling av stubbytor för att minska infektionsrisken och gallring vintertid, då mängden sporer är mycket lägre än under sommaren.

Outnyttjad möjlighet

Däremot har hittills inte förädlingsarbete på sjukdomsresistenta träd prövats. Ett hinder för det har varit svårigheten att välja ut resistenta träd, delvis därför att det är svårt att bedöma hur mottagligt ett träd är innan det fällts. Ett annat är att det inte varit känt hur ett sådant urval skulle påverka trädens övriga egenskaper.

I en ny studie från bland andra institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU visas emellertid att förädling på rötresistens i gran inte skulle ha negativa effekter på förädlingen på attraktiva vedegenskaper och snabbväxande träd. Malin Elfstrand är en av studiens författare.

- Det är en gammal sanning i växtförädlingen att växtkraft och sjukdomsresistens konkurrerar med varandra – det träd som allokerar sina resurser till mekaniskt och kemiskt försvarsverk har mindre resurser att växa för, och vice versa, säger hon.

Rötresistens ett undantag

Malin och hennes kollegor har varit skeptiska till denna uppfattning i fallet rotticka och gran.

- Detta förhållande gäller i första hand sjukdomar som utövar ett starkt selektionstryck på värden, det vill säga där de långsamtväxande träden faktiskt har klarat sig bättre eftersom de lagt resurser på försvar, säger Malin. Men rotticka angriper granens kärnved vilket inte påverkar trädets förmåga att producera avkommor förrän den dag trädet knäcks eller blåser omkull. Därför finns inget evolutionärt tryck för resistens, och inget skäl att tro att mer långsamtväxande träd skulle vara mer motståndskraftiga.

Den aktuella rapporten baseras på en tidigare studie, där attraktiva vedegenskaper hos 21-åriga avkommor till flera hundra träd testats för att kartlägga vedegenskapernas ärftlighet. Malin Elfstrand och hennes kollegor tog frön från samma träd och gjorde nya avkommor, det vill säga halvsyskon till de 21-åriga avkommorna från de ursprungliga studierna. När dessa nya plantor var två år gamla gjordes infektionsförsök med rotticka för att mäta motståndskraften mot infektionen.

Stor potential för förädling

- Resultatet visar en stor spridning i mottaglighet mellan och inom halvsyskonfamiljerna, säger Malin. Utifrån resultatet bedömer vi att om vi skulle förädla avkomma på den mest resistenta procenten i populationen skulle motståndskraften mot svampens tillväxt i kärnveden kunna öka med drygt 50 %. Vi hittar dock ingen korrelation mellan denna mottaglighet och de tidigare uppmätta vedegenskaperna eller tillväxten. Faktum är att för en av de attraktiva vedegenskaperna, längden på fiber, hittade vi ett positivt samband med resistens, det vill säga en tendens att de resistenta träden också har längre fibrer.

Rapporten drar därför slutsatsen att det inte finns något skäl att inte redan nu inkludera rötresistens i förädlingsarbetet. Sedan tidigare har samma forskargrupp tagit fram en genetisk markör för resistens, vilken redan nu skulle kunna användas för att plocka ut resistenta individer.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

malin.elfstrand@slu.se, 018-671579