SLU-nyhet
Låg kroppsvikt och dålig belysning i hönshuset ökar risken för bröstbensdeformationer hos ekologiska värphöns
Publicerad: 26 mars 2019
Bröstbensskador i form av deformationer och frakturer hos värphöns är ett stort djurskyddsproblem i både konventionella och ekologiska äggproduktionssystem. I ett projekt har forskare undersökt möjliga riskfaktorer för bröstbensdeformationer hos ekologiska höns genom att göra undersökningar i 107 värphönsflockar i åtta europeiska länder. Resultaten visade att bland annat hönshusets utformning och låg kroppsvikt kan påverka mängden bröstbensdeformationer.
Forskarna samlade in information om inhysning och skötsel av hönsflockarna genom att besöka gårdar runt om i Europa. Bröstbenskadorna undersöktes hos 50 slumpmässigt utvalda hönor per flock när flockarna var mellan 52 och 73 veckor gamla. Förekomsten av bröstbensdeformationer varierade mellan 3 procent och 88 procent av hönorna i flockarna. Från tidigare erfarenheter och genom litteraturstudier hade forskarna tagit fram 26 tänkbara faktorer för bröstbensdeformationer och dessa faktorer undersöktes på gårdarna. Genom denna analys identifierades sedan nio riskfaktorer som visade sig ha betydelse, som exempelvis om hönorna hölls i flervåningssystem, hönshuset saknade naturligt dagsljus, om hönorna hade låg kroppsvikt eller höga värpprocent. De nio identifierade riskfaktorerna förklarade 32 procent av variationen i bröstbensdeformationer mellan hönsflockarna.
För att kunna minska förekomsten av bröstbensdeformationer behöver därför hönshusets inredning och belysning förbättras så att hönorna lättare kan orientering och röra sig i systemet. Dessutom behöver man förbättra utfodringen och ha koll på att hönorna följer den standardkurva för kroppsvikt som rekommenderades för respektive värphönshybrid. För att bättre förstå sambanden mellan värpprocent, utfodring och bröstbensdeformationer behöver dock fördjupade studier göras.