En fullskalig omläggning till eko medför andra växtföljder och förändrar vad vi odlar och äter

I ekologisk produktion har man mer varierade växtföljder och även större andel kvävefixerande grödor såsom ärter, bönor och klöver. Förändringen av fördelningen av odlade grödor tillsammans med skillnaden i skörd mellan ekologisk och konventionell produktion gav -27 respektive -23 procent lägre livsmedelsproduktion i form av energi och protein. Man fann att en stor del av detta skördegap orsakades av att det var andra grödor som odlades jämfört med konventionell produktion. Ett globalt genomsnitt visade att odlingen av vete, ris och majs som idag odlas på hela 46 procent av åkermarken skulle minska med cirka 30 procent. Även oljeväxter och grödor för produktion av socker skulle minska. Andra spannmålslag än vete skulle odlas på större arealer och baljväxter såsom ärter och bönor skulle öka med cirka 35 procent. Odling av fodergrödor på åkermark såsom klöver och lusern skulle öka ännu mer; med upp till cirka 60 procent globalt. Forskarna gjorde även regionala scenarier som visade betydande skillnader mellan olika delar av världen.

Scenariot med 100 procent ekologisk produktion skulle kunna försörja en befolkning på sex miljarder (2 700 kcal/person/dag) jämfört med 8 miljarder med 100 procent konventionell produktion. Orsaken är både lägre avkastning i ekoproduktionen och en större animalieproduktion på grund av större arealer fodergrödor (klöver/lusern/gräs). Författarna menar att det ekologiska scenariot skulle kunna vara överskattat vad gäller livsmedelsförsörjningen på grund av att de räknat med oförändrade produktionsnivåer i gräsbaserad uppfödning av boskap. Samtidigt skulle eko-scenariot kunna vara underskattat eftersom det innebär en ökad konsumtion av animalier. Nyligen utförda studier påtalar att en fullskalig ekoproduktion endast skulle vara möjlig med en förändrad diet mot lägre andel animalier.

Forskarna poängterar att andelen av olika grödor som idag odlas i ekologiska produktionssystem kan komma att förändras kraftigt om produktionsformen skalas upp. De menar också att den lägre ekoproduktionen till en del kan kompenseras av förbättringar i våra livsmedelssystem som minskat matsvinn, minskad överkonsumtion av mat och mindre konsumtion av animaliska livsmedel. I artikeln betonas att större uppmärksamhet borde ägnas alternativa växtföljder och odlingssystem där grödor för humankonsumtion prioriteras mer på bekostnad av fodergrödor. Samtidigt skulle de ökade foderarealerna med klöver-gräsvallar kunna leda till förändring av utfordringen av våra djur så att de åt mer klöver-gräs och mindre spannmål och baljväxter som istället kan ätas direkt av oss människor.

Slutligen skriver forskarna att ett scenario med 20 procent av åkermarken i ekologisk produktion är mer realistiskt och att påverkan på livsmedelsförsörjningen då skulle bli betydligt mindre och samtidigt skulle denna omläggning medföra positiva effekter på miljön och hälsan.