Fakta om alternativa fodermedel när vallfodret inte ger den skörd som lantbrukare med nötkreatur har räknat med. Rapporten innehåller även en tidsaxel som placerar rekommenderade åtgärder i den ordning de kan behöva sättas in, vecka för vecka, när regnet uteblir.
Torkan i Sverige 2018 medförde avsevärt mindre skördar av vallfoder än normalt. Speciellt i Kronoberg, Kalmar, Gotland, Halland och Skåne län, där kotätheten är stor och vallskördarna normalt stora, blev vallskörden 2018 bara 61–63 % av skörden 2017.
Även spannmålsskörden drabbades och i hela Sverige 2018 blev den endast 45 % av föregående år och skörden av åkerbönor endast en tredjedel (Statistiska Meddelanden, 2018a). För att klara försörjningen av djuren sökte djurägare alternativ, t.ex. halm som annars skulle gått till strömedel eller plöjts ner, men även halmskörden drabbades av torkan. På sina håll förekom till och med skörd av vass till foder.
Då redan den första vallskörden blev liten eller uteblev helt, framförallt på grund av torkan, men även som en konsekvens av de höga temperaturerna, var det många som agerade för att minska risken för kommande grovfoderbrist redan under sommaren. Spannmålsgrödor avsedda för kärnskörd slogs i många fall som helsädesensilage när vattentillgången sinade. Detta friställde mer åkermark än normalt tidigt på odlingssäsongen. Där såddes ofta en s.k. mellangröda med avsikten att den skulle växa 60–70 dagar för att sent på hösten skördas som grovfoder och ensileras. Sådana grödor har på senare tid mest tilldragit sig intresse som fånggrödor med uppgift att hindra kväveläckage eller att användas som biogassubstrat.
SLU Future Food, en plattform för forskning och samverkan vid Sveriges lantbruksuniversitet som syftar till att ta fram kunskap, lösningar och innovationer för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i livsmedelssystemet, har välvilligt ställt medel till förfogande för att göra denna sammanställning av gammal och ny kunskap tillgänglig inför kommande odlingssäsonger med liknande utmaningar som 2018 års torka. Göran Bergkvist och Nilla Nilsdotter-Linde vid Institutionen för växtproduktionsekologi har författat kapitlen Odling av snabbväxande mellangrödor, Åtgärder i slåttervallen och Förbereda vallen för kommande torrår. Rolf Spörndly vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård har författat merparten av övriga kapitel och står för sammanställningen medan Torsten Eriksson vid samma institution, har författat delar av kapitlet om träspån i kraftfodret och bidragit med synpunkter på övriga kapitel.
Rapporten
Ersättningsfoder till nötkreatur vid grovfoderbrist. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Rapport 301.
Ladda ned rapporten (pdf)
