SLU-nyhet

Nytt samarbete kring genteknik i afrikansk växtförädling

Publicerad: 16 april 2019
kassava-skoerd-ea-300.jpg

Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Projektets ena syfte är att stärka afrikansk växtförädling genom teknologiöverföring. Det andra är att stödja framtagandet av regelverk kring användning av genteknik i växtförädling.

Klimatförändringarna förväntas få en mycket stor inverkan på produktionen inom jordbruket i Afrika söder om Sahara, som redan är en av de fattigaste regionerna i världen, med en osäker livsmedelsförsörjning och en snabbt växande befolkning.

Erik Alexandersson, forskare vid SLU:s institution för växtskyddsbiologi, har nyligen fått ett bidrag från Vetenskapsrådet för att bygga upp ett nätverk av forskare från SLU och organisationerna IITA, CIP och UBIC i Nigeria, Kenya och Uganda. Målet är att utveckla ett långsiktigt gemensamt forskningssamarbete kring växtförädling med modern genteknik.

– Ett hållbart jordbruk måste kombinera ökad jordbruksproduktion och ekonomisk utveckling, samtidigt som det främjar miljöskydd och en mer rättvis fördelning av inkomster. Vi tror att en växtförädling som drar nytta av de senaste landvinningarna inom genteknik kan spela en viktig roll för att detta jordbruk ska kunna nå sin fulla potential. Med rätt användning kan detta svara på en del av de stora utmaningar som delar av Afrika står inför, såsom matbrist och brist på näringsrik mat, säger Erik Alexandersson.

Förädling av kassava och potatis

Projektet fokuserar på två viktiga stapelgrödor: kassava och potatis. Kassava odlas flitigt i Afrika eftersom den inte behöver näringsrik jord och är relativt torktålig. Flera hundra miljoner människor är beroende av denna gröda för sin överlevnad idag. Potatis är också en mycket viktig gröda, och odlas i en omfattning som har ökat kraftigt i Afrika under de senaste 20 åren.

Problemen med de här två grödorna är av olika slag. Kassavan är näringsfattig, och särskilt problematisk är den låga halten av provitamin A som kan motverka allvarliga bristsjukdomar, till exempel blindhet. Potatisens svaghet är att den lätt angrips av potatisbladmögel, vilket leder till stora skördebortfall om den inte besprutas med bekämpningsmedel. Förbättrade sorter av dessa grödor är ofta det enda alternativet för odlare som inte har råd med ordentlig gödning och bekämpningsmedel.

– Att förädla kassava och potatis på traditionellt sätt är svårt och tidskrävande, eftersom den genetiska variationen är så stor. Korsningarna ger ofta både oförutsägbara och ovälkomna kombinationer av egenskaper, förklarar Erik Alexandersson. Därför vill vi använda de verktyg som gentekniken erbjuder. Med dem kan vi med betydligt större precision förbättra grödors näringsvärde och motståndskraft mot växtsjukdomar.

– Samarbetet kommer att bidra med värdefulla förslag och nya tankar för redan pågående experiment. Det möjliggör gemensamma workshops, praktiskt kunskapsutbyte och fältvisningar, säger Marc Ghislain vid internationella potatiscentret (CIP) i Nairobi.

Stöd till utveckling av regelverk

Sverige och andra EU-länder har många forsknings- och utvecklingssamarbeten med länder i Afrika söder om Sahara. Möjligheten att samarbeta kring växtbioteknik påverkas starkt av policyutvecklingen i dessa länder. En viktig del av projektet är därför att följa framväxten av sådana regelverk, och att stödja med hjälp av expertrådgivning. Detta har även betydelse för livsmedelsförsörjningen i många av dessa länder, eftersom internationell handel med jordbruksprodukter underlättas av harmoniserade regelverk.

– Projektet hjälper oss att identifiera de flaskhalsar i regelverken som kan påverka den gentekniska forskningen och utvecklingen, och ge beslutsfattarna våra perspektiv på dessa frågor. Det kommer ha betydelse även för de samarbetsprojekt som SLU har i dessa regioner, säger Dennis Eriksson, som är forskare vid SLU:s institution för växtförädling.

– Projektet kommer att ge oss kunskap och lärdomar från EU:s arbete med policyfrågor kring biosäkerhet, och detta kommer vi att jämföra med läget i andra delar av världen. Vår vetenskapsbaserade syntes kommer sedan att kunna fungera som vägledning för beslutsfattare som arbetar med lagstiftningen för biosäkerhet i Afrika söder om Sahara, säger Barbara Mugwanya, från Uganda Biosciences Information Center.

Mer information

Erik Alexandersson, docent
Institutionen för växtskyddsbiologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp
040-41 53 38, erik.alexandersson@slu.se

Andra organisationer i samarbetet

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Skörd av kassavaplantornas rotknölar. Foto: Livia Stavolone

Fält med kassava. Foto: Livia Stavolone


Kontaktinformation
Sidansvarig: david.stephansson@slu.se