SLU-nyhet

Baljväxtträd kan förbättra fodertillgång och markens bördighet i Rwanda

Publicerad: 20 maj 2019
marguerite-intro.png

Agroforestry med baljväxtträd är en metod för att få bättre foder och dessutom förbättra markens bördighet i tropikerna. I sin nya doktorsavhandling har Marguerite Mukangango utvärderat produktionen av tre arter av baljväxtträd i södra Rwanda och undersökt hur bra de är som foder. Dessutom har hon bedömt kvaliteten på den resulterande gödseln samt hur bra majs växer med gödseln och hur jordens bördighet påverkas.

Jordens befolkning förväntas öka till 9,7 miljarder år 2050 med snabbare tillväxt i Öst- och Nordafrika jämfört med resten av världen. Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) behöver jordbruksproduktionen i Afrika söder om Sahara mer än dubblas till år 2050. För resten av världen skulle den beräknade ökningen behöva var ungefär en tredjedel av dagens nivå.

– Att markens bördighet minskar är den främsta orsaken till de utbredda, minskade skördarna i Afrika söder om Sahara. Hög befolkningstäthet orsakar högt tryck på marken. I kombination med jorderosion, urlakning av näringsämnen, avlägsnande av skörderester och kontinuerlig odling blir resultaten en utarmning av markens bördighet, säger Marguerite Mukangango.

marguerite1.png
Sigrun Dahlin och Naramabuye F.X. undersöker växter som blivit nedskurna för att producera skott som foder till boskap. Foto: Marguerite Mukangango
marguerite2.jpg
Marguerite Mukangango under fältjobb tillsammans med sin handledare Naramabuye FX i Rwanda.

Konsten att välja rätt träd för agroforestry

Agroforestry är en jordbruksmetod där träd odlas runt eller bland grödor eller betesmarker. Den här kombinationen av jordbruk och skogsbruk kan öka den biologisk mångfalden och minska erosionen. Agroforestry med baljväxtträd, som kan beskäras för att producera skott som boskap kan äta, är ett sätt att förbättra kvaliteten på foderkvaliteten samtidigt som markens bördighet ökar då baljväxterna fixerar kväve till marken.

- Agroforestry har många positiva aspekter men kan i vissa fall minska avkastningen på grund av konkurrens om resurser mellan träd och grödor. Därför är det viktigt att välja rätt trädslag och ha en bra strategi för att få en hållbar produktion i systemet, säger Marguerite.

Tre baljväxtträd testade på sur jord med lågt näringsinnehåll

I sin avhandling har Marguerite utvärderat produktionen av biomassa hos de tre baljväxtträden Acacia angustissima, Leucaena pallida och Mimosa scabrella. Träden odlades på en sur mark med lågt näringsinnehåll i södra Rwanda.

– Jag ville ta reda på vilken effekt de här träden hade på foderkvaliteten. Jag undersökte den resulterande gödselns kvalitet genom att se vilken effekt den fick på en majsodling. Dessutom tittade jag på vad som hände med jordens bördighet, säger Marguerite.

Robusta arter för agroforestry hittades

De träd som beskärdes lågt producerade i allmänhet mer biomassa. Acacia angustissima producerade allra mest biomassa medan M. scabrella var känslig för upprepade skördar. Att blanda löv från baljväxterna med gräset Chloris gayana förbättrade både protein- och mineralinnehållet. Det gjorde också gräset lättare att smälta för djuren.

Att applicera gödseln ökade markens pH, jordens näringsinnehåll, mängden organiskt kol i jorden, ökade jordens förmåga att binda till sig näringsämnen och dess vattenhållande kapacitet. Kvalitetet på majs som odlades och avkastningen förbättras med en metod där gödningen applicerades kontinuerligt i små doser, gödselmikrodosering.

– Vi kan nu rekommendera A. angustissima och L. pallida, för agroforestry-system som liknar vårt, eftersom de är robusta arter och förbättrar foderkvaliteten. Gödselmikrodosering är en lovande praxis för att fylla på med näringsämnen och göra jorden bördigare. Det är särskilt lämpligt för småjordbrukare som inte har råd med gödsel för att möta rekommendationerna för gödningsmedel, avslutar Marguerite.

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se