SLU-nyhet

Med rådgivning i fokus

Publicerad: 13 maj 2019

Hur kommunicerar rådgivare och lantbrukare egentligen med varandra? Industridoktorand Jannica Krafft är svaren på spåret, efter en stor enkät skickad till över 2 000 svenska lantbrukare. Resultatet av hennes forskning kan ge en bild av hur framtidens rådgivning bör se ut.

Efter nio år som husdjursrådgivare på Växa Sverige har Jannica Krafft stor erfarenhet av relationen rådgivare och kund. Med sina praktiska erfarenheter som förankring forskar hon nu i hur kontakten fungerar i ett större perspektiv. Om svenska lantbruksföretag i framtiden ska kunna utvecklas och konkurrera på en internationell marknad krävs snabbare kunskapsutveckling och ökad innovationstakt. 
- Vad är egentligen rådgivarens roll i det sammanhanget och vad kan och bör vi bli bättre på, frågade hon sig under sitt startseminarium på SLU Alnarp.

Stor enkät

Första steget i hennes doktorsarbete vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, blev en stor enkät med 45 påstående som de tillfrågade lantbrukarna fick värdera. Den preliminära utvärderingen ger en bild av vad de tycker om dagens rådgivning, om vad som fungerar och varför.
– EU-stöd, ekonomi och växtodling är inte förvånande områden där rådgivningstjänster anlitas mest, berättar Jannica Krafft.
Förväntat men ändå förvånande och lite tråkigt, tycker hon att det är att affärbiten med bland annat produktionsmanagement, ledarskap och affärsutveckling är så liten som enkäten visar.
– Alla är företagare och den delen borde vara större. Men där uppstår frågan om det är tillgång eller efterfrågan som saknas?

Höga poäng

På frågan om rådgivningen möter behovet får rådgivarna höga poäng, 50 procent av de tillfrågade anser att rådgivningen är viktig för lönsamheten, 40 procent att den är viktig för företagets utveckling. På frågan om rådgivningen hjälper företagarna att nå målet är åsikterna mer delade, själva frågeställningen är intressant men ännu inte färdiganalyserad.
Och så är det ju det där med kommunikationen. 45 procent tycker att själva beställningen av tjänsten rådgivning är tydlig medan bara cirka 10 procent berättar om sina förväntningar.
–Det här är spännande, hur blir då själva leveransen, frågar sig Jannica Krafft.

Krav på kunskap

Det sätt på hur rådgivningen levereras kommer även den att nagelfaras ytterligare. Enligt enkäten rankas besök hemma högst, sedan kommer studiebesök och därefter fältvandringar och nyhetsbrev. Seminarier och onlinekommunikation får tummen ner. Frågan är om det låga betyget beror på opålitlig teknik eller att man bara inte provat?

Överlag är rådgivning högt värderad men lantbrukarna ställer höga krav på kunskap och kostnadseffektivitet. Rådgivaren är den som näst familj och kollegor får ställa upp som bollplank vid beslut och i jakten på inspiration och kunskap toppar lantbrukspressen före rådgivare. Trots allmänt ökande krav på totalrådgivning tror de flesta på produktionsfokus i rådgivningen även i framtiden.

Ny enkät väntar

Som industridoktorand på SLU forskar Jannica Krafft på 80 procent och arbetar vidare som rådgivare på 20 procent. Parallellt med utvärderingen av lantbrukarenkäten så väntar hon nu in resultaten av nästa enkät – den som ställer exakt samma frågor till rådgivarna.
-Det ska bli intressant att se om vi får en korrelation eller inte? Målet är dock att se mönster som i sin tur väcker fler frågor, vilket var meningen, konstaterar Jannica Krafft som efter enkäterna kommer att arbeta vidare med intervjuer och fokusgrupper.