”Skogen kan räcka till mycket – men inte till allt”

Det säger Tomas Lundmark, som är professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är förvånad över att både politiker och skogsnäring fortfarande tycks räkna med att tillväxten på all skogsmark är tillgänglig för virkesproduktion – inklusive den som avsatts till naturvård under de senaste åren.
– Istället visar Skogsstyrelsens siffror att avverkningen idag är i nivå med, eller till och med högre än tillväxten på den skogsmark som är tillgänglig för virkesproduktion – och den insikten når oss olägligt. Ingen vill förstås höra att skogen är en knapp resurs just när vi ska dra igång den stora, gröna omställningen. Dessutom tycks det finnas en uppfattning att marknadskrafterna kan lösa situationen. Men om efterfrågan ska kunna öka om låt säga 30 år, så måste besluten om att öka tillväxten tas idag. I alla fall om skogsbruket ska fortsätta att vara hållbart i den mening att avverkningen inte överstiger tillväxten. Därför behöver vi prata mer om skogen. Vill vi att tillväxten ska öka eller kan vi tänka oss att anpassa våra förväntningar så att dagens skogsbruk räcker till?

Hur mycket ska skogen bidra?
Tomas Lundmarks analys är att vi måste bestämma oss för hur stort skogens bidrag ska vara till ett fossilfritt Sverige. Först då kan vi räkna ut vilka som är de mest ekonomiska och miljövänliga vägarna att nå dit.
– Skogen ger redan en stor klimatnytta och ett viktigt bidrag till sysselsättning och samhällsekonomi. Men om skogen ska spela en ännu större roll i framtiden, som regering och riksdag antyder? Då är mitt budskap att Fossilfritt Sverige måste matchas med en kraftsamling för att öka tillväxten i skogen, säger Tomas Lundmark och pekar på kurvor över framtida skogstillväxt och behov av virke (se figur på nästa uppslag). Att förlita sig på osäkra prognoser om positiva effekter av klimatförändringen och möjlighet till import av virke är en riskfylld strategi. Sverige är inte det enda land som planerar att mobilisera skogens resurser för en grön omställning. Att förlita sig på stubbar och avverkningsrester är också osäkert. De har hittills varit relativt olönsamma att ta till vara, särskilt stubbarna.

Kan vi räkna med klimateffekten?
– Glappet mellan efterfrågan och möjlig avverkning är olika stort, beroende på vilka antaganden man gör om framtiden. Att anta att skogen kommer att fortsätta att växa som den gör idag, om vi sköter den som vi gör idag, är en ganska robust ansats. Vi kan också med ganska god säkerhet beräkna vilka effekter som olika tillväxthöjande åtgärder ger.
– Men klimateffekten är en mycket osäker faktor och kan slå åt bägge håll. Trots detta tycks många tro att det är en självklarhet att skogen ska växa bättre i framtiden när det blir varmare. Det finns dock varnande analyser som pekar på ökade risker med ett förändrat klimat som kan föra med sig nya utmaningar – stormar, bränder, insekter och svampangrepp.

Vilka tillväxtsatsningar är det du tänker på?
– För 10 år sedan beställde regeringen en forskarutredning om hur skogen skulle fås att växa bättre. MINT-utredningen var en gedigen utredning med forskare från både naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner som pekade på hur utvecklade föryngringsmetoder, gödsling och nya trädslag kunde bidra till mera skogsråvara, men även vilka nackdelar det skulle medföra.
– Skogsföretag och skogsägareföreningar tog fram handlingsplaner för ökad tillväxt. Sedan hände i princip ingenting. Istället finns nu en utbredd övertygelse om att tillgången på skogsråvara inte är något problem.

Hur resonerar skogsägarna?
– Min bild är att politiken har höga ambitioner för klimatomställningen och industrin ser många intressanta utvecklingsmöjligheter. Vad skogsägarna tänker om framtiden är mer oklart, men ytterst är det de som bestämmer om hur skogen ska skötas och avverkas. Har någon funderat på scenariot att privata skogsägarna under parollen "frihet under ansvar" bestämmer sig för att inte avverka, utan satsar på skogens alla andra värden som det pratas så mycket om?

Dags för nytt samhällskontrakt
– Om vi istället vill matcha ett hållbart uttag från skogen med en önskvärd ökad efterfrågan på förnybara skogsprodukter så måste vi diskutera vilka tillväxthöjande åtgärder vi kan tänka oss. Sedan hundra år har skogen brukats aktivt för att bidra till samhällets utveckling, vi har investerat i en stadigt växande och miljövänlig produktionsapparat och sedan nyttjat den på ett uthålligt sätt.
– Hur det ska ske på bästa sätt är en öppen fråga. Det är verkligen dags för en bred diskussion om skogen med framtiden i fokus!

Text & foto: Sverker Johansson