SLU-nyhet

Skrämmande budskap minskar inte lantbrukets arbetsskador

Publicerad: 03 juni 2019
Catharina-Alwall-Svennefelt-SLU-Alnarp.300.gif

Lantbruket är en av landets mest skadedrabbade branscher. Sedan länge har utbildning varit det viktigaste verktyget för att förbättra arbetsmiljösäkerheten, i många fall med skrämmande budskap för att påverka känslomässigt. Catharina Alwall Svennefelt från SLU Alnarp har i ett doktorsarbete studerat effekten, det visar sig att skrämmande budskap höjer kunskapsnivån och väcker rädsla men missar målet om säkrare arbetsmiljö.

Strukturrationaliseringen av svenskt lantbruk har skapat färre men större företag. Det är allt vanligare med anställd personal och ny teknik, samtidigt som lantbrukarkåren blir allt äldre. Detta har lett till en rad nya fysiska och psykologiska hälsorisker och behov av insatser för att förebygga arbetsskador.

Catharina Alwall Svennefelt, på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp, har i sitt doktorsarbete utforskat de verktyg som hittills använts för att förbättra arbetsmiljösäkerheten. Arbetet har lett till en djupare förståelse av hur motivation kan användas för att förändra ett beteende men även kunskap om hur känslomässigt beteende påverkar förändringar.

–Sedan länge har utbildning varit det viktigaste verktyg som lantbrukets intressenter använt för att påverka arbetsmiljöarbetet, med fokus på att förebygga arbetsskador, säger Catharina Alwall Svennefelt

För att påverka förekomsten av arbetsskador och för att motivera till ett förändrat beteende, har lantbrukets största organisationer använt så kallad fear appeal, känslomässig påverkan med skrämmande budskap. Samtidigt har utbildning som metod kritiserats av arbetsmiljöforskare för att vara ineffektiv. 

Fyra studier har därför genomförts, som bland annat visar att skrämmande budskap ofta inte gett upphov till önskad beteendeförändring. De intervjuade lantbrukarna har varit väl medvetna om de vanligaste riskerna i arbetsmiljön och de flesta har även gjort nödvändiga förändringar.

-Men många visade tecken på försvarbeteende – istället för att ta bort riskerna fann de andra strategier för att minska sin egen rädsla. Interventionen höjde kunskapsnivån och väckte rädsla men målet om säkrare arbetsmiljö nåddes inte, konstaterar Catharina Alwall Svennefelt. 

Resultatet bekräftar även att underrapporteringen av arbetsskador i lantbruket är mycket hög. Ännu viktigare, visar studien att lantbruket fortsatt är en av de mest skadedrabbade branscherna i Sverige. Trots att stora ansträngningar har genomförts för att minska arbetsskadorna så visar studien att arbetsskadorna inte har minskat.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på sidan 78-80 i avhandlingen.

__________________

Adjunkt Catharina Alwall Svennefelt, institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi försvara sin doktorsavhandling Occupational injuries and communications in Swedish agriculture safety interventions vid SLU Alnarp.

Tid: torsdagen 13 juni 2019 kl 09:30

Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU Alnarp

Opponent: professor Reidar Almås, Institute for Rural and Regional Research (Ruralis), University Centre Dragvoll (NTNU), Trondheim, Norway

Mer information

Catharina Alwall Svennefelt

Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi

Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp

catharina.alwall@slu

070-5415405

040-415498

Länk till avhandlingen (pdf)

Pressbilder

Länk till porträtt på Catharina Alwall Svennefelt, institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp Foto: privat

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se