SLU-nyhet

För mycket eller för lite vatten - hur klarar lantbruket det?

Publicerad: 11 juli 2019
Foto Peter Rutherhagen.

Lagstiftningen har inte riktigt hunnit med torkproblematik och klimatanpassning, det måste ändras, konstaterade miljö- och jordbruksutskottets ordförande Kristina Yngwe i ett samtal med Jordbruksverkets tidigare chefsekonom Harald Svensson och SLU-forskaren Abraham Joel under Almedalsveckan. Forskningsplattformen SLU Future Food arrangerade samtalet och spelade in det till ett poddavsnitt som kan höras nu i efterhand. SLU Future Food publicerar även rapporter om hur lantbruket kan möta extremväder.

Almedalsveckan 2019 bjöd på ett koncentrat av vad som spås kunna bli framtidens sommarväder. Rejäl sommarhetta följdes av skyfall som gav en illustrativ bakgrund till samtalet om hur lantbruket ska klara extremare vattenförhållanden, vare sig det är för mycket eller för lite.

Journalisten Ylva Carlqvist Warnborg berättade att dräneringsarbetet i Sverige är eftersatt. Det skulle behövas investeringar på en miljard kronor per år för att komma ikapp, annars kommer jordbrukets avkastning att bli sämre än vad den skulle kunna bli. Avskrivningstiden för sådana anläggningar är mellan tre och fem decennier – vem ska betala detta?

- Investeringar för att lagra vatten är dyrare än att dränera. Dränering på fälten tror jag lantbrukarna kan fixa själva, men de större dikena kräver betydligt större investeringar, där måste man göra något mer, framhöll forskaren Abraham Joel.

- Det bästa skulle vara om lantbrukarna själva kan bekosta det, men vi måste stärka lönsamheten för lantbruket, konstaterade Kristina Yngwe. Jag tror att vi måste gå in med statliga investeringsmedel för att underlätta de investeringar som behövs. Kanske kan det finnas en marknad för ekologisk kompensation, att det kan bli en affärsmodell om en företagare investerar i en våtmark eller biologisk mångfald och väljer att lyfta fram det i sin marknadsföring. Där är vi inte idag, men jag ser gärna att vi hittar vägar att utveckla det.

- Inte nog med att vi ligger efter, mycket är underdimensionerat, fortsatte Abraham Joel. Och det finns en motsättning med dagens regelverk, man måste söka tillstånd och får inte alltid det.

Kan vi få mer flexibla regelverk?

- Klimatanpassningsfrågan kom in i miljö- och jordbruksutskottets diskussioner på allvar först efter förra årets extrema torka, svarade Kristina Yngwe. Lagstiftningen har inte riktigt hunnit med torkproblematik och klimatanpassning. Det måste vi ändra på.

- Kunskapen om markavvattning har varit avtagande en lång period, sa Harald Svensson. Jordbruksverket hade rådgivning som lades ned för att det inte var tillräcklig efterfrågan på tjänsterna. Jag är övertygad om att vi nu behöver mark-växtagronomer, vatteningenjörer eller vad vi än kallar det, som kan detta området.

Samtalet För mycket eller för lite vatten, hur klarar lantbruket det? blev ett av SLU Future Foods podcast Feeding Your Mind och livesändes via Facebook för att kunna nå fler än åhörarna på plats.

2019 har SLU Future Food hittills producerat de första tre av totalt åtta rapporter med sammanställning av kunskap utifrån 2018 års extremväder och behovet av klimatanpassning.

  • Rapport om alternativa grovfoder för nötkreatur
  • Rapport om historiska spannmåls förmåga att klara torka
  • Rapport om jordbrukares strategier för att skapa resiliens mot torka

De samlas på sidan www.slu.se/future-food-rapporter.


Kontaktinformation