SLU-nyhet

Så kan barn få bättre livsmiljö i staden

Publicerad: 23 september 2019
Lena Jungmark

Barn är förlorarna i dagens stadsplanering. Dagens stadsbyggnadsideal lyder tätt och stadsmässigt vilket betyder mindre grönytor och platser där barn kan leka.

– I dag planeras mycket av staden utifrån det som är mest ekonomiskt gynnsamt, inte vad som är bäst för människan. Barn är aldrig ekonomiskt gynnsamma vilket  gör det svårare och svårare att skapa bra livsmiljöer för barn och unga, säger Lena Jungmark, landskapsarkitekt vid SLU, och koordinator vid tankesmedjan Movium.

Tankesmedjan Movium är en mötesplats för alla som arbetar med att stärka stadens utemiljöer. Movium är en del av SLU Alnarp och koordinator för regeringsuppdraget att samla och sprida kunskap om barns och ungas utemiljö är Lena Jungmark.

– Detta är en långsam och smygande utveckling där parkytor, bostadsgårdar och lekytor blir allt mindre. Barnens yta krymper på alla plan och det är svårt att få en helhetsbild över utvecklingen, säger hon. 

Utvecklingen sker trots att forskningen på området är tydlig: utomhusleken är avgörande för barns fysiska och psykiska hälsa. 

I våras arrangerade Tankesmedjan Movium tillsammans med Boverket,  Folkhälsomyndigheten och ArkDes konferensen: Får barnen plats i framtidens städer?. Konferensen lyfte ett flertal perspektiv på en mycket problematisk utveckling, menar hon. 

– Alla är oroade men samtidigt är det ingen som rår på problemet ensam. 

I rollen som koordinator vid Tankesmedjan Movium är Lena Jungmark en resurs för alla barnforskare inom SLU, och även en kontakt för andra universitet och högskolor som bedriver forskning och utbildning med barnperspektiv. Även samverkan med kommuner och myndigheter är viktigt.

Tillsammans med Boverket har Movium bidragit till utställningen LEK! på  Form/Design Center i Malmö. Utställningen ska ses som ett inlägg i debatten kring hur staden planeras för att ge plats för barns och ungas lekmiljöer. 

– Utställningen LEK!  är mitt i prick för mitt uppdrag. Genom den kan vi öka allmänhetens medvetenheten om lekens betydelse, och samtidigt berätta vad forskningen visar. Besökaren får en kulturhistorisk bakgrund samtidigt som de kan följa hur idealen kring barns lekmiljöer förändrats genom tiderna, säger hon. 

– Även om vi i dag befinner oss i ett skede där barns lekmiljöer prioriteras ned så är inte den utvecklingen given. Det har funnits tider då barns lek varit viktig i stadsplaneringen, som under 1960-1970-talen. 

Bland det som väcker hopp om en bättre prioritering finns beslutet att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag 2020. 

– Hittills har inte barnrättsperspektivet fått så stort genomslag inom stadsplanering.  Barnkonventionen kan bli ett stöd för att skapa bättre miljöer för barn, men det kommer troligen att krävas rättsfall under vägen. 

Även utvecklingen av ekosystemtjänster kan bli en hävstång, menar hon.

– Om vi lägger barnperspektivet till ekosystemtjänsterna så kan vi skapa fler lekmiljöer på ett kostnadseffektivt sätt. Den kan ge barnen del av den ekonomi som skapas kring ekosystemtjänster. 

Fakta:

Utställningen Lek pågår vid Form/Design Center i Malmö fram till den tredje november. Det är den första som gjorts specifikt om design för lek i staden.  Som en del av utställningen finns en bygglek på Hedmanska gården, som en repris på den bygglek som uppfördes på samma plats 1976.

Intervju gjord av Magnus Trogen Pahlén.


Kontaktinformation