Hur kommer det sig att bruket att lämna hänsynsträd och hänsynsytor vid avverkning slog igenom i skogsbruket, men däremot inte de hyggesfria metoderna? En tvärvetenskaplig forskningsstudie har utforskat vilken roll vetenskaplig kunskap och den ekologiska forskningen i synnerhet spelade för utvecklingen av det som blev policy och praktik inom skogsbruket.
Forskarna har studerat hur den vetenskapliga litteraturen kring generell hänsyn vid avverkning, (green tree retention) och hyggesfritt skogsbruk (continuous-cover forestry) utvecklades under tiden från 1989 och fram till idag. De har också analyserat hur dessa båda teman har behandlats i riksdagsdebatt och SOU:er från 1970 och framåt.
– När rådet om att schablonmässigt lämna 10 träd per hektar kom i början av 90-talet blev det ett kraftfullt verktyg, men det vilade egentligen inte på evidens, säger Anna Sténs, historiker vid Umeå universitet, som lett projektet. Det fanns grundläggande ekologiska kunskaper om biotoper och kontinuitet och baserat på det kunde man ändå anta att metoden skulle ha betydelse.
Grundläggande ekologisk kunskap talade också för att hyggesfria skogsbruksmetoder skulle kunna ha positiva effekter ur naturvårdsperspektiv, men när det gällde hyggesfritt skogsbruk var motståndet starkare.
Forskarna har analyserat hur dessa både metoder, hyggesfritt och generell hänsyn, genomgått tre policycykler under det senaste halvseklet. Förenklat sker policyutveckling i cykler som börjar med att ett problem formuleras, frågan förs upp på agendan och så småningom i en sista fas kan konkreta förslag, till exempel lagar, formuleras eller förkastas. Forskningsstudien följer upp hur ekologisk forskning och naturvårdsbiologiska forskare har spelat in kunskap i olika skeden av dessa processer.
Studien visar tydligt att vetenskap och forskare bidrog under alla faser av policyutvecklingen men att det krävdes att andra ”krafter” samverkade för att förändring skulle ske. Anna Sténs konstaterar att det tog lång tid innan alla bitar föll på plats för den generella hänsynen och metoden började spridas.
Hyggesfria skogsbruksmetoder har varit upp till debatt lika länge som generell hänsyn, men tillämpas fortfarande vara i mycket liten skala. Thomas Ranius, professor i ekologi vid SLU, konstaterar att det redan tidigt fanns viss ekologisk forskning som talade för hyggesfritt skogsbruk, men också ekonomisk forskning som talade mot.
Förutom att studera hur den ekologiska kunskapen spelats in, har forskarna också analyserat hur policyutvecklingen påverkats av strategiska, institutionella och normativa aspekter. När det gäller hyggesfritt skogsbruk fanns till exempel hinder i lagstiftningen (institutionella hinder) och ett starkt motstånd i skogsbrukets tradition och kultur (normativa hinder).
– Det var länge tabu att prata om hyggesfritt. Det fanns en stark övertygelse att om man blädar förstör man skogen, konstaterar Anna Sténs.
En slutsats blir att ekologisk kunskap verkligen gett betydelsefulla bidrag i policyprocessen, men att utfallet också har berott på kunskap från andra forskningsdiscipliner och på socio-politiska faktorer.
För naturvårdsforskaren Thomas Ranius har projektet väckt en del tankar om hur naturvårdsbiologiska forskare förhåller sig till policyprocesserna. Studien visar hur forskarna bidragit på olika sätt i olika delar av policycykeln. Genom att bidra med expertråd baserat på generell ekologisk kunskap. Genom att utvärdera metoderna. Och genom kunskapsspridning.
– Jag tror vi ekologer är väldigt bekväma med att utvärdera, det är det vi är tränade i. De flesta är också införstådda med vikten av att sprida kunskap. Är det något som många naturvårdsbiologiska forskare inte är bekväma med idag så är det rollen som expertrådgivare. Det beror på att vi är naturvetenskapligt skolade och därför är angelägna om att betona osäkerheter och vikten av vetenskapligt grundad kunskap. Det är en utmaning att finna former för expertråd som är förenlig med den attityden, säger Thomas Ranius.
Annika Mossing, kommunikatör
Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
annika.mossing@slu.se, 0727-10 39 44