SLU-nyhet

Jordbruksmarken - vad gör vi med den? Alnarpskonferensen 2020.

Publicerad: 28 januari 2020
Maria Knutson Wedel och Kristina Yngwe

FN:s senaste klimatrapport Climate change and land, IPCC-rapporten, satte ökat fokus på markanvändningen i världen. Alnarpskonferensen 2020 handlade därför om hur forskning leder till politik, hur lantbruket och trädgårdsnäringen kan minska sin klimatpåverkan och hur förändrade matvanor påverkar markens användning. Och vilken roll SLU har i jakten på sanningen.

Trots ett stort antal publicerade rapporter finns inget samstämmigt svar på hur klimatfrågan slutligen ska lösas. Många tolkar rapporter och gör anspråk på sanningen men alla hanterar den ur sin egen synvinkel.
Lennart Wikström, journalist och moderator på Alnarpskonferensen 2020, har studerat fem olika rapporter som alla fått genomslag på olika vis. 

• PRINCE-rapporten från Naturvårdsverket, om hur svensk konsumtion påverkar miljön, även i andra länder.
• EAT- Lancet-rapporten om hälsosam kost och hur mycket livsmedel som kan produceras inom planetens gränser.
• FN:s IPCC-rapport Climate change and land, om markanvändningen i världen. Förmedlar bland annat att jordbruket står för 12 procent av de mänskligt genererade växthusgaserna. 
• World Resources Report - senste rapporten handlar om hur livsmedelsproduktionen behöver ökas och intensifieras för att räcka till år 2050. 
• Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens rapport Vägval för klimatet, behandlar bland annat hur lantbruket klarar klimatmålen och hur kolinlagring i mark kan ökas.

Rapporterna kan förstås läsas med olika glasögon, Lennart Wikström väljer företagarperspektivet
-Jordbruket är möjligheten, svensk mat ger miljö- och klimatnytt, men det krävs hög produktivitet och att vi utnyttjar resurserna, sammanfattade han sin genomgång. 

Komplexa problem

SLU:s rektor Maria Knutson Wedel fortsatte tråden och konstaterade att det är lätt att leta efter enkla lösningar på komplexa problem.
-Ju mer komplex en fråga är ju enklare svar vill man ha. Universitetets roll är att hålla kvar vid det komplexa.
Rapporter tolkas från den roll man har och få talar om de målkonflikter som uppstår, exempelvis att marken måste användas så att utsläppen minskar men att vi samtidigt kan leva på det marken ger. Här har universitetet sin egen roll och arbetar under både akademisk frihet och akademiskt ansvar. Enkelt uttryckt, att kunna välja forskningsområde och var man vill publicera sig, men att samtidigt hålla hög kvalitet på forskning och utbildning och se till att det som görs är relevant i samhället, på både kort och långt sikt. 
Maria Knutson Wedel poängterade också hur viktigt det är att ett universitet förmedlar fakta.
-Vi ska inte vara rädda för att säga det vi vet eller inte vet, eller att ge en komplicerad bild. Det är OK att olika forskare har olika synpunkter även om det för omgivningen kan bli fullständigt förvirrande. Men vi måste våga stå för att det inte är så lätt. 

Målkonflikter uppstår

Ett exempel där målkonflikter synliggjorts är i projektet Hållbara matvägar där forskningsinstitutet Rise (dåvarande SIK och JTI) och SLU vägt ihop samlad kunskap från forskning, rådgivning och praktik. Här undersöktes potentialen för minskad miljöpåverkan utan att försämra den slutliga produkten, utan att introducera nya risker eller med avkall på etiken.

Ulf Sonesson, forskningschef på RISE inom Jordbruk och livsmedel, kunde konstatera att klimatavtrycket kan minskas rejält genom effektivisering av till exempel foderproduktion, minskat spill och mindre svinn i förädlingen. I projektet jämfördes mjölk- och nötköttsproduktion, produktion av gris och växtodling, ur tre olika aspekter, ekosystem, växtnäring eller klimat. 
-Det finns en potential att minska klimatavtrycket med 30 procent. Men det är inte en lösning utan många små som gör stor skillnad. 
Att enbart fokusera på klimatpåverkan ger dock ofta negativa effekter på andra miljömål, som användningen av bekämpningsmedel och biologisk mångfald.

Mat och kultur påverkar 

Håkan Jönsson, avdelningen för etnologi på institutionen för kulturvetenskap på Lunds universitet, bjöd lagom innan lunch på en kulturell och andlig resa med fokus på hur matvanor har påverkat markanvändningen genom historien. Från det ögonblick då människan tämjde elden fram till förra århundradets nymodighet – mjölk som dryck och inte bara råvara till ost- och smörproduktion.

- Det som påverkat markanvändningen är även den kulturella klassificeringen av vad som är ätligt eller oätligt. Det finns ingen kultur på jorden där vi ätit allt som vi vet skulle kunna vara ätligt. Det har alltid funnits tabun. Och det finns alltid samverkan mellan kulturella ideal och hur marken används, berättade Håkan Jönsson.

Forskning och politik

Så ska slutligen kunskapen från forskning och rapporter förmedlas till politikerna för att komma samhället till godo. Kristina Yngwe, centerpolitiker och ordförande i miljö- och jordbruksutskottet berättade att det arbetet inte alltid är så enkelt.
-Lyssna på forskarna, det är ett tydligt budskap i debatten idag. Men vilken forskare ska man lyssna på? Och det är inte alltid forskarna har ett tydligt svar heller, då är det andra faktorer som får avgöra, konstaterade Kristina Yngwe.

Det finns flera barriärer mellan forskning och beslutsfattare. Till exempel bristande politiskt intresse på grund av ideologi eller opinion, faktorer som även kan leda till att en forskare drar sig för att lyfta ett resultat som går emot den gängse sanningen i samhällsdebatten. Tidsbrist hos både forskare och politiker kan utgöra ett hinder, men även språket. Kristina Yngwe är agronom och har arbetat som växtodlingsrådgivare och kan terminologin inom sitt område men alla politiker har förstås inte samma bakgrund.

-Ska man kommunicera är det viktig att man använder ett populärvetenskapligt språk som politikerna kan ta till sig.

Ingen bondeskam i riksdagen

Det finns dock mötesplatser för forskare och politiker, till exempel RIFO, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, som arrangerar seminarier på olika teman, frikopplade från partipolitik.
Slutligen konstaterade Kristian Yngwe att uttrycket ”bondeskam”, som myntades i media när IPCC rapporten släpptes, överhuvudtaget inte har fått fäste i riksdagen.
-Jag upplever att det finns en stor stolthet över svenska bönders arbete och ett stort intresse för hållbarhet och klimat men vi har olika ingångar, olika fokus och olika prioriteringar. Torkan 2018 gjorde sitt för påverkade det politiska intresset, det blev ytterst påtagligt att det blir stora konsekvenser av klimatförändringarna.

Alnarpskonferensen 2020 avlutades med en diskussion om affärsnytta och hur producenterna får betalt för sitt hållbarhetsarbete, här deltog Maria Hofvendahl, Skånemejerier, Bengt Persson vd Foodhills och Johan Nilsson, lantbrukare Rosersbergs gård i nordvästra Skåne.

Text: Marianne Persson, SLU Kompetenscentrum företagsledning.

Alnarpskonferensen 2020. Mingel
Alnarpskonferensen 2020 samlade nästan 300 deltagare. Foto: Marianne Persson
Per Hansson och Lennart Wikström
Per Hansson, verksamhetsledare för SLU Kompetenscentrum företagsledning tillsammans med Lennart Wikström, journalist och dagens moderator. Foto: Marianne Persson.
Maria Knutson Wedel och Kristina Yngwe
Forskning möter politik. SLU:s rektor Maria Knutson Wedel tillsammans med Kristina Yngwe, centerpartist och ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Foto: Marianne Persson
Henrik Jönsson
Henrik Jönsson, docent, avdelningen för etnologi vid institutionen för kulturvetenskap, Lunds universitet. Foto: Marianne Persson.
Ulf Sonesson
Ulf Sonesson, forskningschef på RISE, avdelningen för jordbruk och livsmedel. Foto: Marianne Persson.
Maria Hofvendahl, Bengt Persson, Johan Nilsson
Maria Hofvendahl från Skånemejerier, Bengt Persson vd på Foodhills, Johan Nilsson, lantbrukare på Rosersberg gård. Foto: Marianne Persson.
Sidansvarig: marianne.persson@slu.se