SLU-nyhet

Jakten på framtidens biologiska bekämpningsmedel: fler svampisolat än väntat har lovande egenskaper

Publicerad: 09 oktober 2020
En hand håller i en pipett i labbmiljö. Foto.

I en ny studie från SLU har flera olika arter av svampen Clonostachys visat förmåga till biologiska bekämpning. Elva svampgenom har sekvenserats och biologisk bekämpning mot svampen som orsakar axfusarius och stråbasröta i spannmål har undersökts i labbmiljö. Både minskad sjukdomsutveckling och tillväxthämning av skadesvampen noterades hos flera isolat.

En mykoparasit är en svamp som angriper andra svampar. Ibland tar den angripande svampen bara upp näring från värden utan att döda den, medan den andra gånger kan döda sin värd. Vissa mykoparasiter används som biologiska bekämpningsmedel mot skadesvampar i jordbruket. Biologisk bekämpning är ett alternativ till kemiska bekämpningsmedel och är både trevligare att hantera för odlaren och mer miljövänligt.

Mekanismerna bakom biologisk bekämpning undersöks

– Vi vill förstås kunna dra så stor nytta av mykoparasiter i jordbruket som möjligt. Då måste vi lära oss mer om de faktorer som påverkar vad som händer mellan mykoparasiten och de svampar som angriper jordbruksgrödor, säger Magnus Karlsson.

I en ny studie har 11 hela svampgenom från det mykoparasitiska svampsläktet Clonostachys undersökts.

– Vi tittade på olika genfamiljer som vi tror spelar en roll i att tillverka proteiner som är inblandade i biologisk bekämpning.

Hur fungerar det i praktiken?

För att undersöka hur det fungerade i praktiken gjordes experiment där vetefrön täcktes med sporer av de olika svamparterna. Sedan placerades vetefröna i fuktig sand tillsammans med skadesvampen Fusarium graminearum. Den här skadesvampen ger upphov till sjukdomarna stråbasröta och axfusarios i spanmålsgrödor. Förutom skördenedsättning kan axfusarios leda till att skörden blir kontaminerad av mykotoxiner.

– De testade isolaten av Clonostachys-svampar visade sig minska sjukdomsangreppet av Fusariumsvampen. Många av isolaten gjorde också att Fusariumsvampen inte kunde växa lika fort. Det här är jätteintressant! Det är möjligt att några av de här svamparna kan användas inom biologisk bekämpning framöver. Sedan tidigare vet vi att isolat av arten Clonostachys rosea kan användas för biologisk bekämpning. Men det var en överraskning att så många närbesläktade arter också har den potentialen, säger Magnus.


Kontaktinformation

Magnus Karlsson

Forskare vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
magnus.karlsson@slu.se
Telefon: 018 -67 1837
CV-sida

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se