SLU-nyhet

Rapport: Korsning med mjölkkor

Publicerad: 11 november 2020
Ko som tittar nyfiket

Rapporten undersöker effekter på besättningsdynamik och ekonomiskt resultat när besättningar med röda kor (SRB) och holsteinkor (SH) i ekologisk och konventionell produktion går över till korsning.

Korsningar av köttraser för nötköttsproduktion och fårraser för lammproduktion är vanligt och i modern gris- och fjäderfäproduktion är korsningsprogram standard. På Nya Zeeland är nästan 50 procent av mjölkkorna korsningsdjur. I Europa har de flesta mjölkproducenter än så länge valt att fortsätta med renrasiga mjölkkor.

Korsning leder till bättre resultat och hälsa

Korsningseffekten bidrar till bättre hälsa, bättre reproduktion, högre produktion och lägre dödlighet. Dessutom kan olika rasers styrkor kombineras med ett korsningsprogram. Danska studier har visat att mjölkkor som är korsningar i allmänhet har bättre resultat i funktionella egenskaper, såsom fertilitet, hälsa, kalvningsförmåga och överlevnad. Systematisk korsning leder till en bättre ekonomi i mjölkproduktionen. I besättningar där brister i skötsel och miljö leder till fruktsamhets- och hälsoproblem kan systematisk korsning bidra till bättre resultat. Flera studier har visat att även bra besättningar (besättningar som ligger högt i mjölkmängd) vinner på att använda korsning. Majoriteten av de svenska mjölkbönderna har renrasiga besättningar med holsteinkor (SH) eller röda kor (SRB). Det är ganska vanligt med kor av båda raser i samma besättning, men andelen kor som är korsningar mellan SH och SRB är bara 11 procent.

Simuleringsstudie undersöker korsningseffekt i holstein och röda kor

Syftet med denna simuleringsstudie var att beskriva vad som händer på besättningsnivå när SH-sperma används i SRB-besättningar och när SRB-sperma används i SH-besättningar, samt att visa det ekonomiska resultatet av ett systematiskt korsningsprogram i konventionell och ekologisk produktion.

Simuleringen visar att det ekonomiska resultatet för mjölkproducenter förbättras när man går från en renrasig besättning till en besättning med korsning och det gäller för såväl konventionell som ekologisk produktion. För besättningar med SRB-kärna blev förbättringen av det ekonomiska resultatet vid övergång till korsning större för ekologisk produktion än för konventionell produktion. Det är kopplat till ett högre avräkningspris för mjölk i ekologisk produktion. Besättningsstrukturen i en besättning med korsning påverkas av djurens reproduktion och funktionella egenskaper. Det medför att utrymmet för korsningskor är större i besättningar med SRB-kärna än i besättningar med SH-kärna.


Kontaktinformation

Julie Clasen
Doktorand vid institutionen för husdjursgenetik, Tillämpad genetik
E-post: julie.clasen@slu.se