SLU-nyhet

Ny behandling med fungicider mot bladmögel i potatis ger bättre skörd

Publicerad: 30 november 2020
Potatisbladmögel på fält. Foto.

En studie inom Sverigeförsöken 2019 visar på att behandlingar mot bladmögel i potatis kan optimeras och därmed öka odlarnas lönsamhet samt minska negativ inverkan på oss själva och vår miljö.

Potatisbladmögel är en mycket allvarlig skadegörare på potatis. Potatisbladmögel förekommer varje år men med olika intensitet, framförallt beroende på vädret. Riklig nederbörd och fuktiga förhållanden gynnar potatisbladmögel och brunröta. Däremot torra och alltför varma förhållanden missgynnar potatisbladmögel och brunröta. Bekämpning med fungicider, kemisk bekämpning, är ett sätt att bekämpa svampsjukdomar som också används för att förhindra bladmögelangrepp i konventionella potatisodlingar.  

Under 2019 genomförde Hushållningssällskapet och SLU i Alnarp två fältförsök i Skåne och Halland som fokuserade på potatissorten Folva, en sort som är mer motståndskraftig mot sjukdomar. Platserna valdes då dessa var speciellt gynnsamma för just potatisbladmögel. Syftet med försöken var att jämföra olika bekämpningsstrategiers effekt mot potatisbladmögel och brunröta samt deras inverkan på avkastningen. I undersökningen ingick en ny preparatkombination av fungicider och en frågeställning var om man kan ersätta tre konventionella behandlingar med två behandlingar med den nya kombinationen av preparat. Behandlingen med den nya kombinationen av preparat hade en mycket god effekt mot bladmöglet trots att tre behandlingstillfällen ersattes med två.

— Vi undersökte även effekten av reducerad dos, förlängt intervall i behandlingarna samt möjligheten att börja behandlingarna först när första symptom uppkommer (kurativ behandling). Vi ville se vilken behandling som gav bäst resultat och om det gick att se någon skillnad, berättar Erland Liljeroth, professor vid Institutionen för växtskyddsbiologi på SLU i Alnarp.

Försöken jämförde dosnivåerna 100% (rekommenderad), 75% och 50% dos där det visade sig att de bägge längre doserna också gav goda resultat för att bekämpa potatisbladmögel.  Behandling med 75% av rekommenderad dos hade i det närmaste lika bra effekt som rekommenderad dos i Folva.

Längre intervall, 14 dagar i stället för 7 dagar, ledde till kraftigare angrepp av bladmögel men bekämpningen hade ändå en påtaglig effekt. Att starta bekämpningsprogrammet först efter att första angrepp konstaterats i fältet gav lika bra bekämpningseffekt som konventionellt bekämpningsprogram på en av försöksplatserna, där det däremot blev kraftigare angrepp på den andra. Ytterligare fördröjning av en första bekämpningsinsats ledde till ökade angrepp på båda försöksplatserna. Årsmånen har stor betydelse om kurativ behandling ska lyckas.

 — Utifrån årets resultat och tidigare års från denna försöksserie är det uppenbart att behandlingar mot bladmögel kan optimeras. Men vi behöver studera detta mer för att säkerställa behandlingen under längre tid, menar Erland Liljeroth.

Läs mer om försöket i Sverigeförsöken 2019 s 350-359.

Fakta:

Projektet fick projektmedel från SLU Partnerskap Alnarp 2018 och genomfördes i samverkan med Hushållningssällskapet.