SLU-nyhet

Renarna anpassar sin användning av tundran till landskapets struktur

Publicerad: 30 november 2020
En flock renar som betar i terräng med lågväxande buskar. Foto.

Klimatförändringarna leder till en ökad grönska och förbuskning av den arktiska tundran. En viktig fråga är hur renar kan påverka denna utveckling. Enligt en ny internationell studie klarar renarna att hålla tillbaka lågvuxna buskar genom bete och tramp, men inte etablerade högre buskage.

Tidigare studier har sammanlänkat klimatförändringar i arktiska regioner med en ökning av mängden vedartade växter (förbuskning) och en ökning av biomassan när tundran blir grönare. Växtätare (herbivorer) som renar och caribou (nordamerikansk vildren) anses ofta kunna hålla tillbaka denna vegetativa ökning av grönskan med tramp och bete. Växtätarnas effekt på mängden vedartade växter (här framförallt vide och dvärgbjörk) har tidigare beräknats på avgränsade försöksytor, men det finns fortfarande väldigt få studier där man studerat renarnas effekt på större landskapsskala som belyser deras verkliga potential att hålla tillbaka förbuskningen av tundran.

Ett internationellt team av forskare har studerat renarnas val av betesområde i den låglänta arktiska tundrazonen Jamal i västra Sibirien. Genom att räkna renarnas spillning och använda data om vegetationen från fält- och satellitregistreringar har de utvärderat renarnas potential att hålla tillbaka tillväxt och återväxt av buskar på tundran. Djupet på den upptining av marken som sker varje säsong mättes också, det kallas active layer och sattes i samband med renarnas markanvändning, eftersom intensiv användning av t.ex. mark utan vegetationstäcke kan gynna en djupare upptining av permafrosten.

- Vi använde Landsat-satellitbilder för att koppla samman renarnas habitatanvändning med satellitinformation om landytan, inklusive vegetationens produktivitet och reflekterande egenskaper (albedo). Detta ger oss information om hur mycket energi som potentiellt absorberas av tundran och därmed värmer den underliggande permafrosten, säger forskare Mariana Verdonen från Östra Finlands universitet (UEF).

- Dessa mått kan hjälpa oss att förstå växtätarnas inverkan på tillväxt och rekrytering av videbuskar och dvärgbjörk, som också konsumeras av renarna, i gynnsamma livsmiljöer, t.ex. i jordskredsområden som naturligt saknar vegetationstäcke, säger docent Anna Skarin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Resultaten bekräftar en intensiv markanvändning av renarna i områden med högre produktivitet, lågväxande buskar och höjder, övre delen av sluttningar och dalar, medan användningen av områden med högvuxna videbestånd (Salix) var mindre intensiv. Detta tyder på att renarna inte kan förväntas undertrycka tillväxten av redan högväxta videbestånd, men att de kan göra det i områden med lågväxta buskar.

Studien fann inget direkt samband mellan upptining av permafrost och renarnas markanvändning, men intensivt använda platser verkade ha ett grundare aktivt lager.

- Det behövs mer forskning för att utvärdera renens roll och effektivitet som ekosystemingenjörer och dess möjlighet att påverka effekterna av nuvarande och framtida klimatförändringar, säger professor Timo Kumpula, från Östra Finlands universitet (UEF).

Kontaktpersoner

Anna Skarin, docent
Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala
Anna.skarin@slu.se, 073-581 13 66, CV sida

Mariana Verdonen, Early Stage Researcher
UEF Connect, Finland
tel. +358 50 568 9783, mariana.verdonen@uef.fi, CV sida 

Timo Kumpula, Professor
UEF Connect, Finland
tel. +358 50 372 8566, timo.kumpula@uef.fi, CV sida

Den vetenskapliga artikeln:

Skarin, A., Verdonen, M., Kumpula, T., Macias-Fauria, M.,  Alam, M., Kerby. J & B.C. Forbes (2020). Reindeer use of low Arctic tundra correlates with landscape structure. Environmental research letters.

Video

Se videoklipp som beskriver forskningsprojektet

Fotografer: Jeffrey Kerby, Anna Skarin, Hannes Skarin & Mariana Verdonen

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Landskapsbild tagen av en drönare i Jamal. Foto.

Område med äldre jordskred i studieområdet, Jamal, Ryssland. Foto: Pasi Korpelainen.

Tre renar i videsnår. Foto.

Renar i områden med högväxande vide (Salix spp.). Foto: Hannes Skarin.

Betande renar i terräng. Foto.

Renar som betar i terräng med lågväxande buskar. Foto: Hannes Skarin.

 

Renarnas rörelsemönster påverkas av landskapsstrukturen

Fakta:

Studien publicerades i Environmental Research Letters och genomfördes i samarbete mellan Östra Finlands universitet, SLU, University of Lapland, University of Oxford, Högskolan Dalarna, Aarhus University och Dartmouth College. Forskningen finansierades av Finlands Akademi.


Kontaktinformation

Sidansvarig: marie.liljeholm@slu.se