SLU-nyhet

Spigg och muddring hot mot abborre och gädda i Kvarkens grunda havsvikar

Publicerad: 10 november 2020
Flygfoto av grund avsnörd havsvik

I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador – grunda avsnörda vikar - kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie av flador i Kvarkenområdet ger kunskap om hur vi bättre kan bevara dessa värdefulla miljöer. Studien visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre och gädda, men att spigg i fladorna kan minska förekomsten av fiskyngel genom att de äter upp dem. Muddring av flador kan leda till både lägre temperaturer och mer spigg, och därmed ge negativa effekter på reproduktionen av dessa viktiga rovfiskar.

– Produktionen av abborre och gädda i fladorna påverkas av temperaturen under vår och sommar men även av mängden spigg. Ju mer spigg desto färre rovfiskyngel. Hur mycket spigg det är i fladorna styrs av hur öppna de är och flador med fler eller större mynningar blir mer tillgängliga för spigg och därmed minskar mängden yngel av abborre och gädda. säger Serena Donadi, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).

En kustmiljö utsatt för mänsklig påverkan

I Norra Kvarkens skärgårdar utgör den grunda landhöjningskusten ett världsnaturarv. Många besökare och bofasta vill nyttja den här miljön, vilket dock samtidigt leder till en hög påverkan på de känsliga livsmiljöerna under vattnet, till exempel från byggande i strandzonen, muddringar och båttrafik.

Inom projektet Kvarken Flada, som omfattar kustområdena i Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland, har Länsstyrelsen Västerbotten, Sveriges lantbruksuniversitet samt Forststyrelsen, Naturresursinstitutet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Finland tillsammans kartlagt dessa miljöer för att få en ökad förståelse för vilka faktorer som styr reproduktionen hos viktiga kustarter som abborre och gädda.

27 flador undersökta – med håvar, fällor och drönare

Studien baserar sig på omfattande fältundersökningar där totalt 27 flador undersöktes. Man inventerade förekomsten av nykläckta yngel av abborre och gädda, och hur mycket vuxen storspigg det fanns i fladorna. Man samlade även in data på vegetation och miljöförhållanden, eftersom fisklarver ofta har mycket specifika krav på miljön för att överleva och växa snabbt.

I arbetet användes en kombination av många olika provtagningsmetoder, från enkla håvar och fällor för att samla in fisk, till drönare och satellitbilder för att beskriva miljöförhållandena. Resultaten analyserades med hjälp av avancerade statistiska modeller för att identifiera orsakssamband.

Det visade sig att det fanns mer yngel i de mest avsnörda vikarna, och av detta kan förklaras med att dessa områden värms upp snabbare på våren, vilket gör att ynglen växer snabbare. Samtidigt har spiggen svårare att vandra in i flador som har mindre mynningar, och därmed undgår fler yngel att bli uppätna.

Muddring kan gynna spiggen

Det är vanligt att man muddrar mynningarna till fladorna, för att motverka landhöjningens effekter och kunna köra båt i dem. Den nya studien visar att muddringar kan ge negativa effekter på produktionen av abborre och gädda, eftersom en ökad vattenomsättning ger lägre vattentemperatur och för att mängden spigg riskerar öka.

– Det är därför viktigt att så långt som möjligt undvika muddringar i dessa känsliga miljöer, och där så är möjligt återställa tidigare muddrade områden. I många fall går det att hitta lösningar där man kan ha båtplats utanför fladorna i stället, och därmed kunna bevara dessa unikt artrika och produktiva miljöer, säger Anniina Saarinen, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västerbotten.

 

Flygfoto av grund havsvik
Flador (på bilden Godhamnen) är grunda havsvikar som med landhöjningen blir avsnörda från havet. Flador är viktiga reproduktionsområden för varmvattenfiskar men många är också kraftigt påverkade av människan. Bild: Anniina Saarinen/Länsstyrelsen Västerbotten
Underrvattensfoto på ung gädda
Flador utgör viktiga lek- och uppväxtområden för varmvattenfiskar. Den frodiga vegetationen ger skydd från predatorer. Yngel av gädda. Foto: Christina Jönander/Länsstyrelsen Västerbotten
Dykare som simmar på grund vatten
I Kvarken Flada projektet gjordes det även omfattande karteringar av undervattensvegetation genom snorkling. Sammanlagd 74 flador karterades. Foto: Christina Jönander/Länsstyrelsen Västerbotten
Man i tjock vinteroverall lyfter mätinstrument ur hål i isen
På vår-vinter placerades stationära temperaturloggar inne i de undersökta fladorna. Ett hål borrades på isen och loggarna placerades under vatten på havsbotten. Loggarna mätte temperatur varannan timme från vår till höst. Foto: Anniina Saarinen,/Länsstyrelsen Västerbotten

Länk til artikel:

Donadi S, Bergström L, Berglund J, Bäck A, Mikkola R, Saarinen A, Bergström U 2020. Perch and pike recruitment in coastal bays limited by stickleback predation and environmental forcing. Estuarine, Coastal and Shelf Science, 246, 107052.

Läs mer:

Mer information om flador och projektet hittar du på http://kvarkenflada.org/

Kontakt:

Serena Donadi, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), 010-478 42 09, serana.donadi@slu.se

Anniina Saarinen, naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Väterbotten, 010-225 44 19, anniina.saarinen@lansstyrelsen.se


Kontaktinformation

Serena Donadi, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
serena.donadi@slu.se, 010-478 42 09

Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se