SLU-nyhet

Inga enkla svar om framtidens problem med skadeinsekter

Publicerad: 06 februari 2020
Fjällhöstmätarlarver

Samtidigt som vissa trender tyder på att insekterna blir färre finns en utbredd oro att problemen med skadeinsekter kommer att öka i framtiden. Logiken är enkel – insekter är växelvarma och borde därmed gynnas av ett varmare klimat. Att förutsäga framtidens insektsskador är dock inte helt enkelt, enligt en internationell forskargrupp från bland annat SLU och Stockholms universitet. Forskarna har studerat ca 30 av världens besvärligaste skadeinsekter och sett att de svarar olika på klimatförändringarna.

Studien publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment.

Att klimatet blir varmare finns det otaliga belägg för och en vanlig farhåga är att detta kommer att leda till fler insektsangrepp. Till exempel har arealen skadad fjällbjörk i norra Skandinavien ökat betydligt de senaste årtiondena, och detta kan delvis förklaras genom ökad vinteröverlevnad samt utbredning hos två fjärilsarter, mindre frostfjäril (Operopthera brumata) och fjällhöstmätare (Epirrita autumnata) – många känner till den senare under dess tidigare namn fjällbjörkmätare. Den som upplevt larvernas avlövning när den pågår minns den, och effekterna syns åratal efteråt i landskapsbilden.

En internationell forskargrupp har nu studerat ett trettiotal av världens svåraste skadeinsekter och nästan alla orsakade större skador när klimatet blev varmare – precis som förväntat. Det gällde bland annat granbarkborren (Ips typographus) och havrebladlusen (Rhopalosiphum padi), som är välkända skadegörare i Sverige.

Men något överraskande kunde forskarna för över hälften av arterna hitta bevis för både ökade och minskade skador, fast i olika delar av artens utbredningsområde. Det gäller exempelvis barrlusen Adelges tsugae, som har blivit ett allt större problem i Nordamerikas nordliga regioner, samtidigt som problemen har minskat i sydliga regioner.

– Det är svårt att utifrån dessa resultat göra tydliga förutsägelser och dra generella slutsatser om skador på jordbruksgrödor och skog i framtiden, säger Christer Björkman, professor vid institutionen för ekologi på SLU, som har lett studien tillsammans med Philipp Lehmann vid zoologiska institutionen på Stockholms universitet.

Det kan finnas flera orsaker till det blandade resultatet – att ökad värme i många fall kan leda till både större och mindre skador från en viss insekt.

– En orsak kan vara att arten i delar av sitt utbredningsområde redan har det så varmt att den inte kan dra nytta av ytterligare temperaturhöjning. Tvärtom kan ännu högre temperaturer leda till att insekterna inte mår bra. Därför ser man hos flera av insektsarterna att deras utbredningsområde minskar vid sydliga, redan varma, breddgrader, säger Philipp Lehmann.

En annan anledning kan vara att de växter som skadeinsekterna äter eller deras naturliga fiender också påverkas av den ökande temperaturen. Till exempel, kan skadeinsekterna drabbas hårt vid ökande temperatur om deras naturliga fiender – ofta rovlevande insekter – frodas ännu mer i värmen.

Variationen i hur skadeinsekter svarar på en ökad temperatur – mellan och inte minst inom arter – har betydelse även för hur vi bör tolka andra insekters upp- och nedgångar i olika delar av världen.

– Att många insekter – exempelvis flera fjärilsarter – var synnerligen vanliga i Sverige 2019 motsäger den allmänna dystopiska trend som ibland målas upp när det gäller insekternas framtid. För att göra mer realistiska förutsägelser måste man ta hänsyn till var, när och hur information har samlats in och inte överföra denna kunskap till geografiska områden och arter som inte har studerats, säger Christer Björkman.

Forskarna menar att det inte går att generalisera när det gäller hur insekter svarar på klimatförändringar. För att göra bra förutsägelser behöver enskilda arter studeras var för sig – eller åtminstone bör forskarna försöka hitta bra representanter för olika insektsgrupper.

– Om de omfattande granbarkborreangreppen i Sverige de senaste åren och härjningarna av vandringsgräshoppor i Afrika just nu är kopplade till förändringar i klimatet är svårt att säga, avslutar Christer Björkman.

Mer information

Christer Björkman, professor
Institutionen för ekologi; Enheten för skogsentomologi
Sveriges lantbruksuniversitet
christer.bjorkman@slu.se, 018-67 15 32, 070-558 15 32

Philipp Lehmann, docent
Zoologiska institutionen
Stockholms universitet
philipp.lehmann@zoologi.su.se, 08-16 40 89

Artikeln

Philipp Lehmann, Tea Ammunét, Madeleine Barton, Andrea Battisti, Sanford D Eigenbrode, Jane Uhd Jepsen, Gregor Kalinkat, Seppo Neuvonen, Pekka Niemelä, John S Terblanche, Bjørn Økland & Christer Björkman. Complex responses of global insect pests to climate warming. Front Ecol Environ 2020.
https://doi.org/10.1002/fee.2160

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Arealen skadad fjällbjörk i norra Skandinavien har ökat de senaste årtiondena. Foto: Jakob Iglhaut

Fjällhöstmätaren har brett ut sig i takt med att klimatet blivit mildare och det är en av förklaringarna till att mer fjällbjörkskog angrips. Foto: Moritz Klinghardt