SLU-nyhet

Bättre kartläggning av övergödande ämnen från land till hav

Publicerad: 19 mars 2020
Strandkant med stenar. Foto.

Jordbruks- och skogsmark är de två största landbaserade källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor. Ser man bara till de mänskligt orsakade utsläppen står jordbruket för den största delen följt av utsläpp från avloppsreningsverk.

Sverige rapporterar regelbundet källorna till sina utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön till Helsingforskommissionen, Helcom. Den senaste rapporteringen avser år 2017 och har genomförts av konsortiet SMED (Svenska miljöemissionsdata), där SLU ingår. Rapporteringen kallas PLC7 och resultatet samt de underliggande beräkningarna beskrivs i den nyligen publicerade rapporten "Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017".

Resultaten visar att de totala utsläppen från Sverige år 2017 var 108 200 ton kväve och 3 300 ton fosfor år 2017. Siffrorna gäller endast för de landbaserade källorna, så atmosfäriskt nedfall av kväve på havet ingår inte. Beräkningen är anpassad för att inte få med den stora påverkan på belastningen som vädervariationerna mellan åren ger. Knappt hälften av det kväve och fosfor som når Östersjön och Västerhavet kommer från mänskliga aktiviteter. Den största källan är jordbruk följt av avloppsreningsverk, atmosfärisk deposition (kväve), industrier och små avloppsanläggningar. Även dagvatten, fiskodlingar och hyggen har ingått i beräkningen av den mänskliga påverkan, samt för några sjöar även läckage av fosfor från bottensedimenten.

Ny beräkning av markläckge

SLU har haft huvudansvaret för beräkningen av läckaget av kväve och fosfor från jordbruksmark samt även övriga markläckage såsom det från skogen.

– Beräkningen av jordbruksläckaget bygger på detaljerad jordbruksstatistik från olika regioner i Sverige och kunskap om hur det svenska jordbrukssystemet fungerar, säger forskningsledare Holger Johnsson som lett arbetet med jordbruksberäkningarna. 

SLU har också sammanställt de flesta kartunderlagen som behövs för beräkningen.

– Även kartunderlaget är mycket detaljerat, särskilt när det gäller jordbruksmarken. Vi har bland annat tagit in en ny jordartskarta för jordbruksmarken i PLC7, säger miljöanalysspecialist Elin Widén Nilsson som lett arbetet med kartorna.

Eftersom bland annat metodiken för beräkning av fosforläckage från jordbruksmark förbättrats sedan den senaste rapporteringen, PLC6, går det inte att säga om förändringar i belastningen mellan PLC6 och PLC7 beror på metodik eller på faktiska förändringar till exempel brukandet av jordbruksmarken.

– Vi hoppas få i uppdrag att räkna om belastningen för några tidigare år för att på så sätt kunna jämföra hur utsläppen från de olika källorna förändrats med tiden, säger Elin Widén Nilsson som också samordnat SLU:s arbete med PLC7.

Utöver rapporteringen till Helcom utgör PLC-beräkningarna ett mycket viktigt underlag för Vattenmyndigheterna och många andra som arbetar med vattenförvaltning i Sverige. Den som är intresserad kan titta på resultatet och ladda ned det via SMED:s beräkningsverktyg TBV.

Fakta:

PLC7 och SMED

PLC7-rapporteringen har genomförts av SMED på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

SMED är ett konsortium där SLU ingår tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet AB, SCB och SMHI. Alla parterna har deltagit sammanställningen av PLC7-data. Vid SLU är det institutionerna för mark och miljö samt vatten och miljö som arbetat med PLC7-beräkningen.

SLU är ett vattenuniversitet

Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.