SLU-nyhet

Nya råd för att skapa stabila jordbruksdiken

Publicerad: 20 mars 2020
Ett nyligen underhållet dike i jordbruksmark med ett träd vid horisonten, foto.

Jordbruksdiken försämras med tiden och riskerar att bli instabila. I en ny doktorsavhandling har Daniel Avilés föreslagit metoder för att identifiera jordar som är känsliga för vattenerosion och släntras. Avhandlingen visar också att markvegetation hjälper till att stabilisera diken.

Jordbruksdiken utformning förändras över tiden. Förändringar beror ofta på jorderosion, som i sin tur kan ge upphov till underskurna slänter och kollaps av dikesbankar. Jord som eroderats eller förskjutits minskar dräneringskapaciteten och ökar underhållningsbehovet av diken.

–Idag finns det en stor brist på kunskap om hur man enkelt kan identifiera jordar som är känsliga för erosion och släntras, säger Daniel.

Var ska underhållsarbetet göras?

Att bestämma var man ska prioritera dyrt underhållsarbete i jordbruksdiken är en svår uppgift. Det kan finnas flera orsaker till varför dikesslänter blir instabila och det gör det problematiskt att utvärdera var uppmärksamheten bör riktas. Vilka indikatorer ska användas för att besluta om vilken typ av arbete som kan eller bör göras?

Nya metoder för att bedöma jordars motståndskraft mot erosion och släntras presenterades

I en ny doktorsavhandling presenterar Daniel Avilés en metod för att utvärdera hur känslig en jord är för erosion och /eller släntras genom det vatten som rinner i diket. Ett verktyg som mäter hur bra hållfasthet en jord har (CSM) användes för att mäta hur resistent en jord är mot lösgöring jämfört med andra jordar.

– Mätvärdena kan användas för att jämföra mark inom ett område och för att identifiera dikessegment som är mer benägna att erodera och därför kräver mer underhållsarbete. De här mätvärdena kan också användas för att relatera jordens styrka till eventuella hydrauliska tryck som kan uppstå i ett dike, berättar Daniel.

– Jag har även tittat på den stabiliserande roll som vegetationen har för att öka markens hållfasthet i dikeskanten. Även ett tunt lager jord med växtrötter kan vara tillräckligt för att stabilisera dikesslänter och skydda mot släntras. Vegetationen på dikesslänter bör alltså lämnas kvar vid underhållsarbetet om det är möjligt. Åtminstone kan man lämna kvar växtrötterna i marken. Det kommer att göra dikeskanterna mer motståndskraftiga mot erosion och släntras, säger Daniel.

Daniel Avilés kommer att försvara sin doktorsavhandling ”Soil erosion and mass movement in agricultural drainage ditches” den 15:e april. Läs mer om Daniel Avilés disputation här.


Kontaktinformation

daniel.aviles@slu.se