SLU-nyhet

Covid-19: så påverkas rådgivning och datainsamling vid SLU Aqua

Publicerad: 09 april 2020

Trots reserestriktioner och tuffa regler om social distansering så fortlöper arbetet med beståndsuppskattningar och rådgivning inom internationella havsforskningsrådet, ICES. Detsamma gäller i nuläget merparten av den datainsamling som Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) genomför och som ligger till grund för både internationell och nationell fiskeförvaltning.

Våren är en hektisk arbetsperiod för ICES expertgrupper. Då brukar många av SLU Aquas medarbetare sitta i mer än veckolånga möten runt om i Europa, för att tillsammans med andra forskare göra beståndsuppskattningar och ta fram fångstråd inför EU-ministrarnas beslut om fiskekvoter. ICES anpassade sig dock snabbt till den rådande corona-situationen och samtliga arbetsgrupper möts nu enbart online.

Valerio Bartolino är forskare vid SLU och ordförande i ICES arbetesgrupp HAWG, som ger råd om fångstmöjligheterna för sill, skarpsill och tobis i Nordsjön och västra Östersjön. Gruppen var först ut att arbete under de nya förhållanden och höll hela sitt nio dagar långa möte virtuellt.

– Att mötas enbart på distans fungerade mycket väl och årets beståndsuppskattningar och råd från HAWG håller samma kvalitet som föregående år, säger Valerio Bartolino.

Förkortade råd – samma kvalitet

För att minska expertgruppernas arbetsbörda har ICES rådgivande kommitté ACOM, implementerat vad man kallar "the spring 2020 approach to advice". De flesta råden kommer i år att publiceras som planerat, men i något förkortad version.

– Det anpassade tillvägagångsätt vi tagit fram påverkar varken granskningen av data, modelleringen eller kvaliteten på de råd ICES ger, men råden kommer i vissa fall att vara mindre utförligt beskrivna i text och det kan göra att de blir svårare att ta till sig och tolka för en vanlig läsare som inte är insatt, säger säger Joakim Hjelm, medlem i ACOM och avdelningschef för SLU Aquas havsfiskelaboratorium i Lysekil.

För att göra beståndsuppskattningar och ge råd behöver ICES-expertgrupperna dels så kallade fiskeriberoende data vilket är uppgifter om fångster och landningar från yrkesfiskets loggböcker och från provtagningar som genomförs ombord på fiskefartyg och i hamnar. Därutöver behövs fiskerioberoende data som samlas in vid internationellt koordinerade och standardiserade fiskundersökningar. SLU deltar i sex sådana varje år, vilka sedan hösten 2019 genomförs med Sveriges nya forskningsfartyg R/V Svea.

Förändringar i fisket kan påverka datainsamlingen

Årets rådgivning baseras i stort sett endast på data som samlades in under fjolåret och dataunderlaget påverkas därmed inte av den rådande situtionen med spridningen av covid-19. Att förutspå vad som händer framöver är svårt, men beroende på hur situationen utvecklar sig i olika länder så kan årets datainsamling påverkas.

– Hittills har vi i Sverige kunnat genomföra våra undersökningar med Svea som planerat, men däremot kan vi inte genomföra våra fiskeriberoende provtagningar fullt ut eftersom vi inte vill riskera att sprida smitta genom resor och vid ombordprovtagningar. Vi vet också att yrkesfisket har svårt att få avsättning för sina fångster just nu och om fisket förändras långsiktigt så påverkar det också mängden data som samlas in, säger Joakim Hjelm.

Datainsamling längs kust och i sötvatten

ICES rådgivning rör kommersiellt intressanta arter som förvaltas internationellt och där besluten om fångstfördelningen (fiskekvoterna) beslutas av EU:s ministerråd.

SLU Aqua analyserar även tillståndet för fiskbestånd som förvaltas nationellt, som kustfiskar och insjöfiskar, och övervakar miljötillståndet i kust- och sötvatten. Även här används data från både yrkesfisket och egna provfisken för att göra modeller, bedöma miljöns status, följa utvecklingen i fisksamhället, räkna ut hur mycket fisk det finns och ge råd om hur mycket som kan fiskas på ett hållbart sätt.

– Den miljöövervakning och rådgivning som vi utför är beroende av längre tidsserier. Vissa av våra provfiskeserier sträcker sig så långt tillbaka som till 1960-talet, och det är otroligt värdefullt att dessa serier kan fortsätta, säger Ann-Britt Florin, avdelningschef vid SLU Aquas kustlaboratorium i Öregrund.

Vid Kustlaboratoriet inleds provfiskesäsongen redan under våren.

– I dessa tider med högre sjukfrånvaro så är det en utmaning att lyckas genomföra datainsamlingen men vi gör vårt allra bästa. Arbetet kommer igång på allvar nu i april så vi får se efter den månaden hur vi lyckades. Nästa stora topp i provfisken sker i augusti och till dess hoppas vi att situationen har förbättrats, säger Ann-Britt Florin.

För datainsamling i sjöar och vattendrag ansvarar SLU Aquas sötvattenslaboratorium.

- När det gäller provfiske i söt- och brackvatten så inleds de först till sommaren, och här har vi just inlett arbetet med att ta fram riskanalyser, säger Sara Bergek, som är avdelningschef vid sötvattenslaboratoriet på Drottningholm.


Kontaktinformation

Joakim Hjelm, avdelningschef, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
joakim.hjelm@slu.se, 010-478 40 64, 070-369 30 04

Ann-Britt Florin, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22

Sara Bergek, avdelningschef
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
sara.bergek@slu.se, 010-478 41 14

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se