SLU-nyhet

Tvåstegsdiken kan minska näringsförluster och risken för översvämningar

Publicerad: 06 april 2020
Ett dike i jordbruksmark, foto.

Övergödning av Östersjön förväntas öka med framtida extremväder. En lösning kan vara tvåstegsdiken som kan minska närings- och sedimentförluster från mark och vattendrag uppströms, samt minska risken för översvämningar och öka vattenretention. I ett nytt doktorandprojekt ska tvåstegsdikenas effektivitet utvärderas.

I Sverige ges investeringsstöd för tvåstegsdiken för att minska övergödningsproblemen i sjöar och hav. Det finns sedan 10 år tillbaka ett 10-tal tvåstegsdiken, men deras förmåga att minska näringsförluster och inverkan på vattenkvalitet nedströms är ännu inte klarlagd.

– I ett nytt doktorandprojekt vill vi utvärdera svenska tvåstegsdikens närings- och sedimentsuppehållande kapacitet vid låga och höga flöden och jämföra detta med traditionella diken, berättar projektledaren Magdalena Bieroza.

Försämrad vattenkvalitet och övergödning förvärras med extremväder

Förluster av kväve och fosfor från jordbruksmark till vattendrag leder till försämrad vattenkvalitet och övergödning av Östersjön, något som förväntas öka med framtida extremväder. Att komma till bukt med näringsförluster från åkerlandskapet är en stor utmaning eftersom näringskällor både är utspridda över stora områden, med olika benägenhet till utlakning, och styrs av varierande hydrologiska mönster som driver närings- och sedimenttransport. Detta kräver riktade miljöåtgärder, placerade på sådant vis att de fångar upp de källorna med störst näringsbidragande effekt i avrinningsområdet.

Flera personer står vid ett jordbruksdike, foto.
Anuschka Heeb (i mitten) berättar om hur tvåstegsdiket i Hestad byggdes 2014. Foto: Magdalena Bieroza.
Personer inomhus tittar på datorer och fikar, foto.
Ett möte med intressenter i Skärkinds bygdegård där resultat från SLF-projektet "Mot miljövänligt svenskt lantbruk" diskuterades. Foto: Magdalena Bieroza.

Tvåstegsdiken – en helhetslösning

Tvåstegsdiken är en helhetslösning med avsikt att minska närings- och sedimentförluster från mark och vattendrag uppströms, samt minska risken för översvämningar. Ett tvåstegsdike består av en vattenledande mittfåra omgiven av växtbeklädda terrasser som övergår i slänter innan fältkant, vilket resulterar i ett 3 gånger bredare dike jämfört med traditionella diken.

I studier från USA har man kunnat visa att tvåstegsdiken minskar vattenhastigheten och i högre grad möjliggör sedimentering av näringsrika partiklar jämfört med traditionella diken. Tvåstegsdiket bidrar till minskad fosfortransport  med partiklar i vattnet, och på terrasserna gynnas även denitrifierande bakterier som omvandlar nitrat till oskadlig kvävgas, och därmed främjar bortförsel av kväve från vattendraget.

– I mitt doktorandprojekt kommer jag studera tvåstegsdiken i de två regionerna östra Götaland och Skåne/Halland, säger Lukas Hallberg.

Både högfrekvent och månatlig mätning av näringskoncentrationer jämförs med vattenflöde och vattenstånd för att undersöka kapaciteten att minska näringsförluster i tvåstegsdiken vid olika hydrologiska betingelser. Sedimentation och dentrifieringspotential på terrasser kommer även mätas, samt påverkan av dikesrensning.

Fakta:

Projektet pågår i ett nystartat doktorandprojekt som finansieras av Formas,  Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne och HaV.