Självförsörjning på företagsnivå

Det är lätt att bli alarmistisk när larmrapporterna från USA och Sydeuropa rullar in med beskrivningar om mjölk som hälls ut, sallat som plöjs ner och slakterier som stängs. Än så länge tycks det dock inte som om primärproduktionen i Sverige drabbats i någon högre grad. Vårbruket har avlöpt väl på de flesta håll utan större störningar. Men det finns orosmoln. Det gäller framförallt personalförsörjning samt transport och logistikområdet. 

Lär av krisen

För att reda ut begreppen tog vi kontakt med Camilla Eriksson, Totalförvarets forskningsinstitut, FOI. Hon har tidigare arbetat på SLU och forskat om beredskapsfrågor.
 – Det är viktigt att lära av krisen och ta med sig erfarenheterna in i planeringen för att göra systemen robustare. En lärdom är att hela försörjningskedjan är beroende av transporter. I alla scenarier måste logistiken fungera i alla led. Från transporten av foder och diesel till gården, hämtningen av produkterna till livsmedelsindustrin och distributionen ut till slutkonsumenten, konstaterar Camilla Eriksson.

Folkförsörjningen påverkas

Hur ska man som företagare tolka situationen och vad kan man göra? Camilla Eriksson poängterar att som enskild företagare har man inget egentligt ansvar för vad som tidigare kallats ”folkförsörjningen”, det vill säga människors möjlighet att äta sig mätta.
–Däremot skulle coronakrisen, i ett värsta-scenario, kunna påverka folkförsörjningen i Sverige och i andra länder, eftersom hela världen nu drabbats av corona och dess effekter. Inte bara genom att människor blir sjuka utan också genom de effekter som stängda gränser och konkurser får på tillgången till personal och transporter i livsmedelskedjan. Lantbruket och logistikbranschen står alltså inför en utmaning att att göra sin bit för att bidra till folkförsörjningen på bästa sätt.

Plan B och C

En väg är att tänka igenom hur företagets verksamhet påverkas av olika scenarier. Hur ser plan B och C ut vid olika händelser. Vad händer till exempel om dina produkter inte kan säljas via de vanliga marknadskanalerna eller att transporter från de företag du brukar anlita inte längre finns? Eller om försörjningen av kritiska insatsvaror uteblir? Hur kan företaget påverkas av åtgärder som sätts in för att häva krisen till exempel stängda gränser, avspärrningar och karantän? Vad gör du om den personal du brukar anlita blir sjuka eller inte kan resa till Sverige?

Nytt beslut i höst

Att frågan om självförsörjning blivit extra laddad i år, utöver coronakrisen, kan bero på att ett nytt försvarspolitiskt beslut är på väg i höst. Beslutet skall gälla för perioden 2021-2025 och flera myndigheter har haft i uppdrag att komma in med underlag. Livsmedelssektorns bidrag finns tillgängligt på Livsmedelsverkets hemsida, Livskraft - mätt och frisk .

Självförsörjning inte lika med försörjningsförmåga

Jordbruksverket använder begreppet försörjningsförmåga för att beskriva behovet av att se till hela kedjan och betrakta hela livsmedelskedjan som en helhet som ska stå emot störningar. Man kan konstatera att självförsörjning i fred inte är detsamma som försörjningsförmåga i kris.

Den kris vi nu är inne i ger oss anledning att se framåt och fundera på hur vi på olika sätt kan stärka uthålligheten och motståndskraften. Vi kommer kanske att se fler projekt om omställning till fossilfritt jordbruk samt projekt om hur vi ska säkra livsmedelsförsörjningen med den allt större koncentrationen av produktionen, både i primärledet och resten av livsmedelskedjan. Samtidigt kan vi konstatera att det ligger i samhällets intresse att det finns en nationell beredskap i hela kedjan.

Av Per Hansson, verksamhetsledare SLU Kompetenscentrum företagsledning, KCF.