SLU-nyhet

Så fungerar älgarnas GPS-halsband

Publicerad: 04 maj 2020
Älg i fjällområde vintertid med halsband runt halsen

24 timmar om dygnet, året runt samlar GPS-halsbanden in data som forskarna använder för att besvara samhällsviktiga frågor. Men hur fungerar halsbanden egentligen? Svaret får du här.

Från att älgen får GPS-halsbandet på sig under vårvintern fram till juni, och varje år under kalvningssäsong (kor) och parningssäsong (kor, tjur) tas en position varje halvtimme. Övriga tider på året tas position var tredje timme för att använda halsbandets batterier mer återhållsamt. Halsbandet skickar positionerna till Sveriges nationella e-infrastruktur WRAM (Wireless Remote Animal Monitoring) på SLU som lagrar alla positioner i en databas och ritar upp rörelsemönster för varje älg på en karta på webben.

- Tack vare GPS-positioner får vi mycket information om älgen. Vi får reda på när den är mest aktiv och var, vilka områden den använder och när, hur stora dess hemområden och säsongsområden är, vilka livsmiljöer den använder, när älgkalvarna föds och när brunstperioden infaller, säger Wiebke Neumann, forskare i viltekologi vid SLU.

Kunskap om människa och älg

Kunskap som är viktig för allt från hur vi i Sverige uthålligt kan leva med älgar till hur olika typer av klimat och föda påverkar var och hur älgar lever. Exakta positioner från GPS-halsband gör att vi kan koppla ihop var älgen har varit i miljön och varför den är just där, just då. Det är extra viktigt för att kunna förstå hur vår användning av miljön samverkar med förutsättningarna för älgarna att leva sida vid sida med oss - hur påverkar vi varandra både negativt och positivt?

WRAM på SLU har världens största databas med rörelsedata från älgar. Den innehåller GPS-data från över 800 älgindivider, fördelade på 21 olika områden. Projekten är unika med data över 12 olika breddgrader; från Växjö till Nikkaluokta, och från kust till inland. Vissa projekt har bara pågått ett år, det längsta i 12 år.

Mer än GPS-positioner

Databasen hanterar mer än GPS-positioner, där lagras också fysiologiska data från djur; som hjärtfrekvens och kroppstemperatur. Det kallas för biotelemetri. Dessa data hjälper oss att förstår mer ingående hur utemiljön påverkar djurens fysiologi, till exempel hur älgarnas kroppstemperatur och hjärtfrekvens ändras med säsongerna eller hur varma dagar påverkar dem.

- WRAM innehåller data från mer än 24 olika arter; allt från älgar, renar, vargar, björnar och kungsörnar i norden till lejon i Afrika. Alla data är dock inte öppna för allmänheten av djuretiska skäl. Men älgarna kan du följa, säger Holger Dettki, forskare och koordinator för WRAM.

Halsbanden har ett batteri och en GPS-sändare. Batterierna räcker i 3-5 år innan de måste bytas. Storleken på halsbanden är anpassade till när älgarna är som störst. Hur mycket halsbanden väger beror på hur stort batteriet är, men ungefär 1,6-1,8 kilo, vilket under hösten är ungefär 0,3 procent av en älgtjurs kroppsvikt. Ett halsband sitter normalt på tre till fem år om inte älgen tappar det på våren då de är magra.

Fakta:

Följ älgarna

Här kan du följa någon av de älgar som forskare vid SLU utrustat med GPS-halsband. Besök sidan via en dator, se till att ha pop-up fönster tillåtna och minska ner fönstret. Välj sedan en älg och titta hur den har rört sig. Positionerna som visas för allmänheten är två veckor gamla, för att skydda djuren. Forskarna själva har tillgång till datan i realtid.

Under tiden som Den stora älgvandringen pågår kan du följa "SVT-älgarna" med endast någon timmes fördröjning på denna sida.

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se