SLU-nyhet

Skogsägarna står ensamma i debatten om nyckelbiotoperna

Publicerad: 15 maj 2020
Isabella Hallberg-Sramek, doktorand vid SLU. Porträtt

Å ena sidan nyckelbiotopernas skyddsvärde, å andra sidan markägare och hur de påverkas av nyckelbiotopsinventeringen. När Isabella Hallberg-Sramek analyserade debatten om nyckelbiotoperna i dagspressen såg hon två tydliga perspektiv. Studien som inleddes som ett examensarbete publiceras nu i tidskriften Scandinavian Journal of Forest Research.

- Det mest intressanta resultatet är den samstämmighet som framträder i hur man beskriver frågan om nyckelbiotoperna bland de vanligaste aktörerna – nämligen journalister, stat och myndigheter och miljöorganisationer – och detta synsätt står i kontrast till hur gruppen enskilda skogsägare beskriver frågan, säger Isabella Hallberg Sramek, som studerar till jägmästare vid SLU.

Medieanalysen visar på att det dominerande perspektivet i dagspressen är att nyckelbiotoper är viktiga och skyddsvärda. Den visar också att gruppen enskilda skogsägare visserligen håller med om det dominerande perspektivet, men också väljer att lyfta fram att nyckelbiotopsinventeringen får ekonomiska konsekvenser för den enskilde.

Figur över nyckelbiotopsdebatten
Figure 2. The number of statements that frame woodland key habitats (WKH) over time in Swedish media, where WKHs were framed as a victim, causer or helper/solution, as well as the policies implemented during the same period. Please note that the data are displayed with the yearly break on the 1st of June. *The last analysed article for this year is the 31st of March.

Ett annat intressant resultat är att studien visar att den pågående debatten kring nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige inte är ett nytt fenomen.

- Det är värt att påminna sig om att nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige har varit uppe till debatt förut. Det var framförallt i slutet på 1990-talet, då den första inventeringen av nyckelbiotoper slutförts. Då var många aktörer kritiska till att inventeringen inte hade genomförts likvärdigt i hela landet. Skogsstyrelsen försvarade sig då genom att säga att om inventeringen hade genomförts likvärdigt så hade det lett till orimliga resultat i de fjällnära skogarna, säger Isabella Hallberg Sramek.  

Medieanalysen har gjorts i form av en analys som identifierat aktörer och deras sätt att rama in frågan. Materialet har hämtats i fyra dagstidningar som har långa tidsserier. Sammanlagt har 293 artiklar från år 1991 till 2018 analyserats.

Nyckelbiotopsbegreppet myntades 1991 och är samtida med skogsvårdslagen.  En nyckelbiotop är enligt rådande definition ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.