SLU-nyhet

Fler sällskapsdjur i våra hem: Vad betyder vi för varann?

Publicerad: 30 juni 2020
Familj ute på promenad i skogen med sin hund, foto.

Nya tider - nya familjemedlemmar! “Hemester” i stället för bortasemester innebär att många har, eller funderar på, att skaffa en hund eller katt. Det kan vara ett klokt beslut, för du vet väl att djurägare generellt är friskare, konsumerar mindre läkemedel och uppsöker vården mer sällan? Så vad är då viktigt att känna till som djurägare?

SLU-forskare berättar här om ”lugn och ro-hormonet”, hur er relation kan utvecklas, vilket ansvar du som ägare har och hur du tillsammans med veterinären kan verka för våra sällskapsdjurs bästa.

Påverka din hälsa positivt genom att umgås med sällskapsdjur

Nära kontakt med djur får oss att må bra och påverkar vår hälsa positivt. Det kan nog de flesta med erfarenhet av husdjur intyga och det kan även styrkas av forskning inom området. Förutsatt att man inte är exempelvis hundrädd eller känner sig hotad på något sätt förstås.

Om vi ska nyttja djur, så är det viktigt att man har kunskap om djurens behov och förstår hur våra miljöer och vår hantering påverkar djuren, och att den kunskapen är viktig att få redan som barn, menar Maria Andersson, universitetslektor i etologi vid SLU.

Vad händer i vår kropp?

- Förklaringen är att människor liksom alla däggdjur (kanske andra djur också) påverkas av en positiv omgivning och av kontakt med levande varelser, berättar Kerstin Uvnäs-Moberg, SLU-professor i fysiologi. Hormonet oxytocin (eller snarare oxytocinsystemet som i dagligt tal brukar kallas "lugn-och-ro-systemet") spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Oxytocin är sedan länge känt som det hormon som stimulerar värkarbete och mjölkutdrivning hos människor och djur. Men det har många andra effekter. Oxytocin är nämligen också en signalsubstans i hjärnan och när oxytocin frisätts i hjärnan blir vi mer sociala, generösa och vänliga.

- Det minskar även oro, dämpar smärta, inflammation och stress. Samtidigt som läkande processer stimuleras och vår känsla av välbefinnande ökar, förklarar Kerstin vidare.

Man kan se lugn-och–ro-systemet som en aktiv motpol till kamp-flykt-reaktionen som aktiveras vid stress. Det är också uppenbart att aktivering av lugn-och-ro-systemet är bra för både den mentala och kroppsliga hälsan. Hormonet aktiveras när vi uppfattar vår omgivning som vänlig, angenäm, ofarlig och attraktiv.

- Exempelvis så aktiverar samvaro med ditt sällskapsdjur eller andra djur lugn-och-ro-systemet, menar Kerstin. Det sker genom att oxytocinhalten ökar när man ser sin hund, katt eller något annat sällskapsdjur i ögonen och framför allt när man klappar dem. I det senare fallet aktiveras nerver i huden. Men blotta närvaron av ett djur som en människa har en god anknytning håller igång aktiviteten i oxytocinsystemet. Faktum är att även djurens oxytocin också aktiveras när vi umgås med dem, berättar Kerstin.

Aktiveras lugn-och-ro-systemet även om du är rädd för djur?

- Nej, det finns en begränsning av funktionen i lugn-och-ro-systemet, som är viktig att känna till, säger Kerstin. Denna funktionella och mycket värdefulla funktion aktiveras bara när vi uppfattar omgivningen som bekant, lugn och trygg. Därför aktiveras inte oxytocinsystemet och alla dessa positiva effekter om negativa känslor som rädsla eller obehag råder, förklarar Kerstin.

Må bra tillsammans i en trygg relation

Bandet mellan hund och ägare kan liknas vid det som barn knyter till sina föräldrar. Ett barn som känner sig tryggt brukar visa sitt ogillande och söka närhet vid ofrivillig separation, och är öppen och positiv när de återförenas med sina föräldrar, och fortsätter därpå med andra aktiviteter när hälsningen är över och stressen från separationen har lagt sig.

Även inom hundvärlden studeras detta genom specifika testsituationer. Man bedömer bland annat hundens anknytningsmönster genom att studera hur hunden beter sig när den lämnas ensam i en främmande miljö. Tryggt anknutna hundar söker ägarens närhet under separationen, till exempel befinner sig nära dörren genom vilken ägaren försvann, och de tar omedelbart kontakt med ägaren när denne kommer tillbaka. Och att återkomsten har en lugnande effekt på hunden. Forskning visar att hundar med ett mer osäkert anknytningsmönster reagerar på olika sätt vid återförening, antingen undviker de kontakt eller så kan de vara extremt kontaktsökande. Gemensamt för dessa hundar är dock att återseendet med ägaren inte har samma lugnande effekt, utan stressen från separationen kvarstår under en längre tid.

- I en studie som vi nyligen genomförde vid SLU, visade det sig att vuxna hundar som under en period hade fått umgås med personer som hade en trygg omvårdnadsstil, föredrog att ty sig till dessa vid utmanande situationer och vid återförening, i jämförelse med en person som interagerat på ett oförutsägbart sätt med hundarna, berättar Therese Rehn, forskare inom husdjursvetenskap vid SLU.

Hundar utvecklar olika anknytningsmönster baserat på bland annat hur du som ägare beter dig i olika situationer tillsammans med din hund. Genom forskning har man sett att det trygga anknytningsmönstret är den som ger allra bäst förutsättningar för hunden att klara av utmanande situationer, det vill säga att du som ägare fungerar som en "säker bas", en trygghet att utgå från när hunden utforskar sin omgivning eller undersöker något som till en början upplevs som hotfullt eller skrämmande.

- Genom att du är lyhörd för hundens signaler och lugnar hunden och inger en känsla av trygghet och säkerhet, kan du utveckla en trygg anknytnings, menar Therese. Förutom att man mår bra tillsammans i en trygg relation, kan din hund också hantera yttre påfrestningar bättre, såsom plötsliga ljud eller överraskningar, vilket är vanligt att hundar utsätts för i dagens samhälle, konstaterar Therese.

Bjud in till kontakt och skapa en trygg bas för din hund

Att ha en sund relation till sin hund bidrar till en bättre djurvälfärd och det minskar troligen risken för beteendeproblem hos hunden. Genom forskning har man sett samband mellan ägarens vuxna anknytningsmönster och separationsrelaterade problem (som t ex yla och skälla, bita sönder inredning, kissa och bajsa inomhus) bland hundar. Ju mer undvikande ägaren var i sitt anknytningsmönster, ju större sannolikhet var det att hundarna utvecklade separationsproblem.

- Jag har i min forskning sett att hundar med en mer osäker anknytning verkar söka mer kontakt och närhet med sin ägare när det upplever någonting utmanande, och det kan vara ett tecken att hundarna inte upplever samma gensvar och trygghet från sin ägare som tryggt anknutna hundar gör, menar Therese.

När en hund och ägare återförenas ökar nivåerna av välbefinnande-hormonet oxytocin, och hur du som ägare beter dig vid återföreningen påverkar hur stark oxytocin-frisättningen blir. Om du bjuder in till kontakt både genom att tala vänligt till hunden och klappa om den, så är oxytocin-nivåerna högre under en längre stund efter återföreningen. Det påverkar både hunden och dig som ägare positivt, det ger en bra hälsoeffekt efteråt och ni bygger tillsammans en trygg relation.

Mitt liv med hund – ett nytt forskningsprojekt!

Under sommaren kommer några SLU-forskare att starta upp ett långsiktigt projekt, där bland annat utvecklingen av relationen mellan hund och ägare ska studeras på ett stort antal hundar under flera års tid. Denna enkätbaserade undersökning kommer att lanseras inom kort. Läs mer om projektet "Mitt liv med hund"! 

Hur påverkas sällskapsdjuren av våra attityder, förväntningar och kunskap?

Som djurägare har du ett stort ansvar för ditt sällskapsdjur, vilket visar sig i den lagstiftning vi har i Sverige. Ansvaret innebär att man innan man köper ett djur behöver tänka igenom om man har den kunskap och den tid som krävs (Nya regler för hund- och kattägare, Jordbruksverket, 2020). Så är inte alltid fallet, tyvärr. Det visas genom det ökade antalet djur som kommer till djurhem. Vi ser också att djurhemmen får in mer djur under semestertid, antagligen för att man har svårt att hitta någon som kan ta hand om djuren. Det finns forskning som visar på just det, att de nackdelar som djurägare angav med att ha ett djur var att det var svårt att hitta någon som kunde ta hand om djuret under semestertid, andra nackdelar handlade om att det tog mycket tid och energi att ha hand om djuret, och att djuret ibland ställer till med oreda.

- Det finns också studier som tyder på att orsaken till varför just katter hamnar på katthem många gånger handlar om att man som djurägare inte förstår kattens grundläggande biologiska behov. Som djurägare kanske man blandar in sina egna känslor och ibland förmänskligar sina djur, vilket kan leda till att man inte ser till djurets behov. Konsekvensen kan bli en sämre välfärd för djuret, förklarar Maria Andersson, universitetslektor i etologi vid SLU.

Ökat behov av sällskapsdjur i våra hem och samhället i stort

Samtidigt vet vi att djuren fyller en viktig funktion för oss människor. Och att antalet sällskapsdjur i våra hem ökar. Det visar t ex Jordbruksverkets statistik med 5 345 nyregistrerades hundar under april i år, vilket är nästan tusen fler än under motsvarande tid 2018. Ett ganska nytt fenomen i Sverige är de katt-caféer som uppstått främst p.g.a. vårt behov att få umgås med katter. Dessa caféer uppstod i Japan, med syfte att minska den psykiska ohälsan bland yngre vuxna. Djuren flyttar dessutom in på både äldreboenden och i skolverksamheter, där man har upplevt att de gör nytta.

Kunskapen behöver bli bättre

Vi vet idag att våra attityder kan påverka hur vi hanterar djur, och hur vi tänker om djur. Negativa attityder till djur och deras behov, skapar ofta negativ hantering och negativa effekter på djuren. Men vi vet också att våra attityder kan förändras av t ex utbildning, och därmed kan också både vårt förhållningssätt och vår hantering av våra djur förbättras.

- Om vi ska nyttja djur, så är det viktigt att man har kunskap om djurens behov och förstår hur våra miljöer och vår hantering påverkar djuren, och att den kunskapen är viktig att få redan som barn, menar Maria.

Kunskapen om de djur vi har som sällskap behöver bli bättre. Flertalet studier har visat att när barn får undervisning i djurvälfärd och djurs beteenden, så bidrar den kunskapen till förändring i attityder till djur och djurs behov senare i livet. Varför inte ha lärande om djurs beteendebehov och kommunikation som en del av skolans kursplan? Det finns även studier som visar att föräldrarnas inflytande och instruktioner till barnen är mycket viktiga och spelar stor roll i hur barnen agerar i relation till sina djur.

Avancerad djursjukvård - stora möjligheter och etiska dilemman

Under senare tid har djursjukvården inom sport- och sällskapsdjur blivit allt mer avancerad. Det är en fantastisk utveckling, som ger helt nya möjligheter att öka djurvälfärden, minska lidande och förlänga livet med fullgod livskvalité för våra älskade sällskapsdjur.

I Sverige och många andra länder har djursjukvården visat positiva omsättningssiffror under lång tid. Fler nya privata aktörer från näringslivet, som tidigare investerat i helt andra branscher har gått in i djurhälsosektorn. Detta är en fingervisning att det finns lönsamhet, tilltro till fortsatt tillväxt och självklart ett ökat samhällsintresse för sport- och sällskapsdjur.

Från funktion och hästkrafter till sällskap och "personliga" relationer

Historiskt har dessa djur stått mycket nära människan i många tusen år. Till en början, mest för att fungera som skydd, hjälp vid jakt och att hitta mat. Hundar för att driva och vakta boskap, katter för skadedjursbekämpning och hästar för transport och markberedning. Även inom jordbruket har djuren spelat en viktig roll. Vår uppskattning för djuren har därför utvecklats under lång tid och även stor kunskap om hur man sköter dem bäst för att de skall fungera bra.

I modern tid har flera arbetsuppgifter djuren hade tidigare ersatts med maskiner. Men då människor mår bra av att ha djuren omkring sig har andra uppgifter istället förstärkts och nya tillkommit. Tack vare modern djursjukvård, profylax (vacciner) och utveckling av bra foder så lever sport- och sällskapsdjur betydligt längre idag.

- Vi lever idag tillsammans med våra djur under en längre tid och bygger därför upp en starkare "personlig" relation till det enskilda djuret, säger Henrik Rönnberg, SLU-professor i internmedicin, smådjur.

Det innebär att djuren i många lägen, utvecklar samma typer av sjukdomar som sina ägare, exempelvis hjärtkärlsjukdomar, fetma, diabetes och cancer. Kunskapen är också ofta stor hos ägarna, om vad som kan göras, om de skulle vara människor.

- Det märks inom djursjukvården, konstaterar Henrik. Större krav och önskemål ställs på att ge samma typ av vård även för sina hundar och katter (men även för hästar). Det är naturligtvis ägarna som driver denna utveckling, djuren kan ju inte själva tala för sin sak, berättar Henrik.

Veterinären - djurens ambassadör!

Djurhälsovården ställs ibland för stora utmaningar i att behöva begränsa de möjligheter som faktiskt står till buds i enskilda fall, när man anser att livskvalitet inte kan upprätthållas trots avancerad vård. Detta ansvar ligger på all djurhälsopersonal, men i huvudsak ligger ansvaret på veterinären.

- Det är en, många gånger, svår uppgift när man har engagerade djurägare som vill sitt absolut bästa för sitt eget djur. Vi som veterinärer vill självklart också förbättra livskvalitén och rädda liv, men samtidigt måste man förstå att djuret själv inte kan välja typ av behandling eller ens förstå vad som väntar vid olika typer av terapi, menar Henrik. Därför måste vi gå in som ambassadörer för djuren. Och det kräver både god utbildning i veterinärmedicin, kännedom om aktuell lagstiftning, empati och slutligen gedigen kommunikationsförmåga, anser Henrik.

Utvecklingen kommer sannolikt fortsätta framåt med nya möjligheter till diagnostik och behandling av sjukdomar för sport- och sällskapsdjur, vilket är positivt och hjälper den samlade kunskapen om medicin framåt. Det handlar om att utgå från ett One Health-perspektiv* – vilket gör att vi människor också gagnas.

- Kan vi bara bibehålla balansen mellan avancerad djursjukvård och kunskap (och förmåga) att avstå behandlingar när en normal livsfunktion och god livskvalité inte går att uppnå, då kommer våra sport- och sällskapsdjur gå en ljus framtid tillmötes, konstaterar Henrik.

Författare: Kerstin Uvnäs-Moberg, Therese Rehn, Maria Andersson och Henrik Rönnberg.

* One Health

One Health betyder "en värld, en hälsa" och används inom flera områden. När vi pratar om One Health menar vi samspelet mellan djurhälsa, humanhälsa och ekosystemhälsa. Forskningen inom det här området försöker förstå hur smittämnen och miljöföroreningar påverkar human- och djurhälsa.

SLU kan här bidra med viktig kunskap, eftersom forskningen bygger på samverkan mellan olika ämnesområden som till exempel veterinärmedicin, agronomi, ekonomi, biologi, ekologi och samhällsvetenskap. Mer information om One Health vid SLU.

Fakta:

Är du intresserad av mer läsning?

Här presenteras ett urval av SLU-forskning kring sällskapsdjurens betydelse för människan och hur djurens välfärd påverkas. Se även några radio- och TV-inslag och annat relaterat innehåll längst ner på sidan.

Sidansvarig: eva-stina.lindell@slu.se