Coronapandemin och de svallvågor den skapat i samhället har riktat fokus mot livsmedelsproduktionen och väckt frågor kring sektorns resiliens. Det finns ett behov av att bättre förstå hur motståndskraften ser ut hos svenska ekologiska lantbrukare och aktörer längre fram i värdekedjan. Hur påverkas de av externa chocker och hur hanterar de situationen?
Den strukturomvandling och specialisering som skett inom jordbruket sedan efterkrigstiden har gjort lantbrukare beroende av insatsmedel som drivmedel, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och foder.[1] De här insatsmedlen är i många fall importerade, vilket gör livsmedelsproduktionen sårbar för samhällsstörningar. I rapporten Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – sårbarheter och lösningar för ökad resiliens lyfts ett fossilfritt lantbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel fram som en lösning för att öka motståndskraften mot störningar.[2]
Vid ekologisk produktion strävar lantbrukaren efter att producera maten i ett lokalt kretslopp, med färre importerade insatsmedel än vid konventionell produktion.[3] Men även ekologiska lantbrukare påverkas av Coronasituationen. Intresseorganisationen Ekologiska Lantbrukarna rapporterar bland annat om utmaningar kopplade till försörjningen av säsongsarbetskraft och tillgången till ekologiskt proteinfoder som tillverkas i länder som Kina och Italien.
I krisens spår har det även uppstått ett överskott på mjölk i Europa som gjort att Arla sänkt sitt pris till både konventionella och ekologiska leverantörer.[4] Samtidigt syns en ökad efterfrågan på vissa KRAV-märkta produkter. Resultatet av en Sifo-undersökning som Ekologiska Lantbrukarna och Organic Sweden låtit göra visar till exempel att ekobönder som producerar KRAV-märkta ägg och nötkött upplever en ökad efterfrågan på sina råvaror.
Den rådande situationen visar på behovet av att bättre förstå hur ekologisk livsmedelsproduktion och konsumtion påverkas av kriser som Corona. För att skapa en ökad förståelse för resiliensen hos svenska ekologiska lantbrukare och andra aktörer i värdekedjan för ekologiska livsmedel arbetar EPOK med en förstudie inom området. Studien kommer att kartlägga och analysera hur sektorn påverkas av, och hanterar, Coronasituationen samt till att identifiera viktiga forskningsfrågor för vidare analys av sektorns resiliens vid extern chock.
Maria Tunberg
[1] SLU. Kan Sverige producera mat i kris?
[2] SLU. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. (2018).
[3] Ekologiska Lantbrukarna. Hur påverkar corona-krisen svenska ekobönder?
[4] Ekologiska Lantbrukarna. Ökad efterfrågan på svensk ekomat under Covid-19.