SLU-nyhet

Skyddsvärda träd i Dalarna inventerade och beskrivna

Publicerad: 26 juni 2020

Dalarna har många värdefulla träd i anslutning till de över 1700 kända fäbodar och finntorp som är spridda i hela länet. Åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd och ett tidigare samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Dalarnas län och SLU Centrum för biologisk mångfald har legat till grund för en rapport om dessa träd.

Ju äldre ett träd är, desto fler arter av djur och växter är det hem åt. Gamla träd har en avgörande betydelse för rödlistade och sällsynta arter av bland annat lavar, insekter och fåglar. Varje individ kan vara en viktig del av ett ekologiskt sammanhang. Många av de riktigt gamla träd som finns kvar i Sverige, har stort behov av att skötas och tas omhand för att de ska fortsätta leva. Först och främst behöver man veta var de står och hur de mår.

I rapporten Skyddsvärda träd i Dalarna – fäbodar och finntorp av Tomas Ljung, redovisas resultatet av en inventering av värdefulla träd som står i anslutning till de över 1700 kända fäbodar och finntorp som finns i länet. Här fanns förr ett utbrett bruk att hamla träden, för att få foder till djuren. Dessa träd har tack vare detta kunnat bli mycket gamla, och utveckla stora biologiska värden.

Skyddsvärda träd i Dalarna är en fortsättning på rapporteringen av en inventering som gjordes 2011-2015. Första perioden 2006-2010 berörde värdefulla lövträd i södra Sveriges parker, kyrkogårdar, alléer och liknande miljöer. Inför andra perioden 2011-2015 gick Naturvårdsverket (efter påtryckningar från Dalarna och några fler norrlän) med på att vidga ramarna till att omfatta även boreala kulturlandskap, som fäbodmiljöer, skogsbyar och finnbygder. Detta sammanföll med det stora metodutvecklingsarbete som biologiskt kulturarv som Riksantikvarieämbetet och SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) genomförde 2010-2014, och CBM gick in med medel till en utvidgad fältinsats med fokus på lövtäktsträd. Därför kom arbetet att riktas mot just de hamlade gamla foderträd som finns kvar i fäbodlandskapet och i finnmarker. Inventeringen pågick framför allt under 2011, med kompletteringar 2012-13 samt 2016-17 (finnmarker).

Den första delen av arbetet avrapporterades i CBM:s rapport nr 87 "Lövtäkt i nordliga landskap" 2015 (länk till rapporten). I denna rapport återkommer mycket av detta material, dock med utökade analyser och åtgärdsförslag, samt en del om den svedjefinska kulturens speciella villkor för skyddsvärda träd.

2004 startade Naturvårdsverket ett åtgärdsprogram för att förhindra att dessa gamla viktiga träd som finns i våra landskap försvinner. Fram till 2016 hade 37 800 träd friställts, vilket betyder att man huggit ner växtlighet och röjt bort vegetation kring trädet för att öka dess chanser att överleva. Men också hamling (när man skär av lövade grenar) och beskärning är andra viktiga metoder för att öka trädens livslängd.

Förutom den stora biologiska betydelse som dessa träd har, är det kulturhistoriska värdet betydande. De bär konkreta spår av en annan tid och praktiker, som kan vittna om hur människor levde och verkade förr. De kan också genom dessa spår berätta om vad som är ett bra sätt att sköta träden för at de ska fortsätta bära den rika biologiska mångfalden.v-grunubg_skyddsvärda träd_foto-tomas-ljung.jpg

Sälg i Grunuberg i Orsa. Foto: Tomas Ljung

 Om hamling:

Bruket att ta löv från trädet har mycket gamla anor. Näst efter hö från gräs var löv det viktigaste fodret för boskapen i det gamla bondesamhället. Lövtäkt upphörde för femtio år sedan, men det finns mycket spår kvar av den överallt i landskapet.


Kontaktinformation