Den europeiska gröna given (European Green Deal) är EU:s färdplan före en hållbar ekonomi och innehåller åtgärder som ska främja ett effektivt utnyttjande av resurser genom omställning till en ren, cirkulär ekonomi, återställa förlorad biologisk mångfald och minska föroreningar. Den forskning som krävs för att uppfylla målen i den gröna given ligger väl i linje med verksamheten vid SLU, skriver Göran Bergkvist, forskare i växtproduktionsekologi vid SLU.
Världen och EU står inför stora utmaningar när det gäller att förse jordens växande befolkning med mat och andra förnödenheter, samtidigt som resursbasen förstärks för att kunna försörja framtida generationer. EUs gröna giv med strategierna Från jord till bord och biologisk mångfald innebär ett tydligare systemperspektiv för att adressera samhällets utmaningar än vad som kännetecknat politik i Sverige och Europa under tidigare decennier.
Den forskning som krävs för att uppfylla målen ligger väl i linje med verksamheten vid SLU. För att minska insatserna av växtnäring och kemikalier i jordbruket behöver det cirkulära samhället utvecklas, djuren behöver fördelas bättre i landskapet och odlingssystem planeras med hänsyn till hela landskapets funktion snarare än att lösa ett problem i taget. Vi behöver lära oss bättre hur biodiversitet kan användas för effektivare näringsutnyttjande och balans i ekosystemen på ett sätt som minskar behovet av insatsmedel och jordbrukets miljöpåverkan, samt ökar effektiviteten i jordbruket.
Vi behöver också finna miljövänligare insatsmedel för att ersätta de som anses farliga eller olämpliga, eftersom det kommer att behövas insatsmedel även med ett systemtänk. Oundvikliga förluster av växtnäring måste ersättas och obalanser i odlingssystem måste hanteras. Vi behöver förädla mot ännu mer tåliga sorter som har förmåga att producera stor och stabil avkastning. Stad, land och vatten behöver studeras med ett helhetsperspektiv och framtidens lösningar kommer att kräva att social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet adresseras samtidigt. Lösningarna kan handla om förändringar av samhällets funktion, teknikutveckling, ökade kunskaper om förvaltning om biologiska system, eller, ännu troligare, en kombination av allt detta.
Göran Bergkvist, institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU.
Göran Bergkvist är docent och universitetslektor i växtodlingslära. Han undervisar och forskar om odlingssystemet och dess samspel med den odlade grödan och gårdens produktionssystem. Forskningens fokus är design och utvärdering av växtodlingssystem där insatsmedel ersätts av ekosystemtjänster.
