SLU-nyhet

SLU-forskning ska hjälpa den blåfenade tonfisken

Publicerad: 24 augusti 2020
Foto på blåfenad tonfisk

På onsdag går startskottet för den omfattande märkningen av den blåfenade tonfisken på västkusten. Den fredade fisken utrustas med sändare av ett forskningsteam från Sveriges lantbruksuniversitet för att ge kunskap som kan stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken i svenska vatten och internationellt.

För fjärde året i rad ska blåfenade tonfiskar utrustas med sändare i Skagerrak för att ge forskarna kunskap om hur fiske, klimatförändringar och tillgång på föda påverkar tonfiskens livsmiljöer och vandringsbeteende och i vilken utsträckning de två grupperna av blåfenad tonfisk lever tillsammans. Denna ökade förståelse är viktig för en hållbar förvaltning som gör att den blåfenade tonfisken fortsätter att återvända till våra svenska vatten.

– De tonfiskar vi har märkt hittills har visat sig göra väldigt olika saker. Några simmar mot Nordamerika för att sedan vända tillbaka mot den europeiska kusten. Majoriteten kommer från Medelhavet och ska tillbaka dit för att leka i juni, men vissa stannar kvar ute i Atlanten hela sommaren, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU.

Det här innebär att arbetet för forskarna är större än att sätta ut några få sändare. Tonfiskarna gör komplicerade val beroende på sin omgivning.

– Vi har bara skrapat på ytan ännu. Nu vill vi få en mer detaljerad bild av när, var och varför de gör sina val. Det finns historiska uppgifter om att blåfenade tonfiskar simmat söderut längs Afrikas och Sydamerikas kuster. Det har vi inte sett ännu. Men vem vet? Det är märkvärdiga fiskar det här, säger Andreas Sundelöf.

Två olika bestånd av blåfenad tonfisk

Utbredningsområdet för den blåfenade tonfisken sträcker sig över större delen av det tempererade norra Atlanten, Medelhavet och Mexikanska golfen. Förvaltningsmässigt görs det skillnad mellan ett västligt och ett östligt bestånd. Det västra beståndet leker i Mexikanska golfen och det östra i Medelhavet. Bestånden förvaltas i dag separat, även om det finns bevis på att blandning (mixing) sker mellan de två förvaltningsområdena. Därför är kunskap om de nordliga fiskarnas ursprung viktig för den framtida förvaltningen.

– Genom sändarna och de DNA-prov vi tar på fiskarna får vi svar på varifrån fisken kommer, vilket kommer att kunna stärka förvaltningen av båda bestånden. När vi får bättre information om hur de två bestånden överlappar i utbredning kan det också tas bättre hänsyn till det i förvaltningen, säger Andreas Sundelöf.

Tonfisken fiskas med spö av någon av de 45 fisketeam som deltar och utrustas sedan med sändare av forskarna på en särskilt utrustad båt. SLU har i år tillstånd att märka 100 blåfenade tonfiskar.

Tidigare starkt hotad art

Under 1900-talets första hälft bedrevs kommersiellt fiske efter blåfenad tonfisk i Sverige och även i Danmark. Flera hundra ton tonfisk landades varje år, med en topp på 2 000 ton i Sverige år 1942. Sportfiske efter tonfisk förekom framför allt i Öresund, som var en världsarena för detta fiske. De bästa åren var 1946–1952, då det årligen spöfångades 300–400 tonfiskar. 1964 spöfångades den sista blåfenade tonfisken i Öresund och arten är i dag helt fredad i svenska vatten.

– Blåfenad tonfisk är på allvar tillbaka i Nordsjön, men det reglerade fisket blir större och större och osäkerheten om framtiden är som vanligt stor. Dessutom vet vi inte i vilken utsträckning tonfiskens status beror på det nu starka makrillbeståndet. En långsiktigt hållbar förvaltning av sill och makrill, som är tonfiskens huvudföda, kommer att vara viktigt för att fortsätta attrahera de här långsimmarna hit, säger Andreas Sundelöf.

Tonfisken är enligt Internationella naturvårdsunionen IUCN 2010 starkt hotad, och den är helt fredad i svenska vatten. Sedan 2007 har en återuppbyggnadsplan inrättats av tonfiskorganisationen ICCAT med ett hårt styrt fiske och kontrollåtgärder. ICCAT stödjer även forskningsprojektet med sändare. Beståndet av blåfenad tonfisk har utvecklats starkt de senaste åren och enligt den senaste beståndsuppskattningen som ICCAT tagit fram bedrivs i dag ett uthålligt fiske.

Mer information

Kontaktpersoner

Andreas Sundelöf, forskare
Institutionen för akvatiska resurser och institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69, 070-306 87 75

Gustav Hellström, universitetslektor i fiskbiologi
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
gustav.hellstrom@slu.se, 090-786 84 21, 070-372 72 58

Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
tomas.brodin@slu.se, 090-786 81 61

Tonfiskprojektet hittills

2017 genomförde SLU den första märkningen av blåfenad tonfisk på västkusten i samarbete med det danska forskningsinstitutet DTU Aqua, WWF och Sportfiskarna. Då fångades, provtogs och märktes totalt 18 tonfiskar med avancerade satellitsändare.

2018 märktes blåfenad tonfisk i Skagerrak i DTU Aquas regi. SLU medverkade inte detta år.

2019 genomfördes märkningen som ett samarbete mellan SLU, DTU och Sportfiskarna. 50 tonfiskar utrustades då med elektroniska sändare.

2020 genomförs projektet av SLU och DTU. Märkningen i Skagerrak görs tillsammans med frivilliga och erfarna sportfisketeam, som kommer att fånga tonfiskarna med spö. Upp till 150 båtar är organiserade för att fånga fiskar som ska märkas.

Följ forskarna på sociala medier

Mellan den 26 augusti och den 6 september pågår märkningen, med eventuell förlängning om för få fiskar har märkts. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet kommer att utrusta fiskarna med sändare. Vill du få en inblick i hur det går till? Följ oss på Facebooksidan SLU Vilt, fisk & miljö där forskarna kommer att göra uppdateringar ungefär var tredje dag när märkningen pågår.

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Blåfenad tonfisk. Foto: Markus Lundgren, Sportfiskarna

Andreas Sundelöf. Foto: Privat