SLU-nyhet

Fodereffektivitet – en central del i hållbar mjölkproduktion

Publicerad: 14 september 2020
Kor i mjölkningskarusell inomhus. Foto.

För att öka hållbarheten i modern mjölkproduktion är det centralt att förbättra fodereffektiviteten. Därför undersöker forskare i ett forskningsprojekt som syftar till en mer hållbar mjölkproduktion hur vi kan avla kor för ökad fodereffektivitet samtidigt som metanutsläppen minskas.

De senaste årtiondenas selektion för ökad mjölkproduktion har gjort att mjölkkornas avkastning har ökat väsentligt, men foderåtgången för att producera ett kg mjölk har blivit ca 10 procent högre. Orsaken till detta är att ett starkt fokus på en högre mjölkavkastning i aveln har gett större och tyngre mjölkkor i besättningarna, och därmed krävs mer energi för korna för att upprätthålla sina normala kroppsprocesser vid sidan av en hög mjölkproduktion.

Dessutom sjunker fodrets nedbrytning i mag-tarmkanalen med ökad avkastningsnivå och konsumtion. Så trots den mycket högre mjölkproduktionen idag är förbättringen av fodereffektivitet hos moderna mjölkkor i princip försumbar.  

Parametrar för fodereffektivitet kartläggs

För att kunna inkludera fodereffektivitet som en direkt mätegenskap i avelsarbetet och som ett verktyg i skötsel- och utfodringsrådgivningen av mjölkkor måste den vetenskapligt definieras. Dessutom behöver djurens variation i fodereffektivitet och vad den beror av kartläggas ytterligare. Det gör Pekka Huhtanen från SLU som leder ett projekt där fodereffektivitet och metanutsläpp undersöks.

– Vi tittar på hur olika parametrar som påverkar fodereffektivitet beror av varandra. Parametrarna kan till exempel vara smältbarhet, metanproduktion, energi som utsöndras i träck och urin och hur energin i fodret utnyttjas till mjölkproduktion. Sedan har vi undersökt hur de här olika faktorerna bidrar till den totala effektiviteten, berättar Pekka.

Mindre metautsläpp där fodereffektiviteten förbättrades

Ungefär en tredjedel av skillnaderna i effektivitet berodde på en variation i hur olika kor omvandlar energin i fodret till energi som kan omsättas. Två tredjedelar av skillnaderna i effektiviteten var beroende av omvandlingen av energi till mjölkproduktionen.

– Metanproduktion per kg konsumerat foder är inte relaterad till hur fodereffektiva korna är, men däremot minskade metanproduktionen per kg mjölk markant när effektiviteten var bättre.

Celltal och koldioxidproduktion

Nästa steg i projektet är att undersöka celltal i mjölken. Celltal är ett begrepp som används inom mjölkproduktion och som står för antal celler per milliliter mjölk. Dessa celler är i huvudsak olika vita blodkroppar vilka kan användas som en indikator för mjölkkons hälsotillstånd i juvret.

Vi kommer också titta på data från försök med GreenFeed. Vid GreenFeed kan man rangordna korna efter hur fodereffektiva de är genom att titta på residual koldioxidproduktion.

Ett värde av residual koldioxidproduktion som är positivt innebär att korna är har producerat mer koldioxid än beräknat och ett negativt värde att de publicerat mindre koldioxid än beräknat.

Vilka drar nytta av de här resultaten?

– Hittills har vi publicerat två vetenskapliga artiklar från projektet. Mjölkbönder, avelsorganisationer som får förbättrad ekonomi och samhället som i längden får en mer hållbar mjölkproduktion med minskad miljöpåverkan från metan, kväve och fosfor.

– Residual koldioxidproduktion ett mycket lovande verktyg för att rangordna korna efter fodereffektivitet utan att mäta själva foderintaget. Det är både svårt och dyrt att göra i praktiken, avslutar Pekka.

Fakta:

Forskningsprogrammet "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem - Fokus mjölk" sträcker sig från den individuella kon, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nyttan och nya möjligheter med gräsvallen till miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. Här skapas förutsättningar och generar ny kunskap för en mer hållbar mjölkproduktion och mjölkkonsumtion. I forskningsprogrammet finns fem projekt som finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning i samarbete med ARLA. Läs mer om projektet "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem - Fokus mjölk" här.

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se