Ekonomi i jordhälsa

Att vårda jorden vi odlar framstår som något av det absolut viktigaste för både klimat och livsmedelsproduktion. Men det finns massor kvar att lära om markens biologi och ekologi. Lägg till ekonomi, en drivkraft väl så viktig för den enskilde företagaren men även för samhället i stort.
- Arbetet med jordhälsa utgör en revolution i livsmedelssystemet, sammanfattade vetenskapsjournalisten Peter Sylwan konferensen, som hade både praktikter och teoretiker som målgrupper med intresse för förbättrad jordhälsa.

Kunskap är nyckeln

Dagens moderator Svante Kaijser, som själv är lantbrukare, samtalade med tre företagare och det visade sig att kunskap är ett nyckelord för alla. Jan Jönsson, driftsledare för driftsbolaget Ly-Ros Lantbruk utanför Helsingborg, lägger till exempel mycket energi på att försöka förstå det han ser i jordprofilen. Flera års arbete med minskad jordbearbetning har gett bättre skördeförhållanden, mindre kostnader och bättre netto men mer kunskap behövs.
Roland Höckert, ekologisk lantbrukare utanför Lidköping, arbetar även han med att förbättra jorden men konstaterar att det behövs tålamod.
- Man måste våga lite på att man valt rätt väg, även om inte resultatet syns direkt.
Märta Jansdotter, vd Gröna Gårdar, som producerar ekologiskt gräsbeteskött hoppas på ökande kunskap om köttkvalitet från konsumenternas sida men även bättre kunskap om hur betesdrift kan kopplas till både djur- och jordhälsa.

Ekonomiska drivkrafter för utveckling

Ett mål från arrangörerna, SLU Partnerskap Alnarp, Agroväst, SLU RådNu, LRF Skåne och SLU Kompetenscentrum företagsledning, var att belysa de krafter som driver på utvecklingen. Företagarna har en personlig drivkraft men påverkas förstås av omvärlden.
Martin Kihlberg, Landshypotek, belyste arbetet med gröna obligationer, som i dag finns främst i skogsbranschen men nu närmar sig inom lantbruket. Intresset från investerarnas sida för att mäta och visa klimatnyttan ökar stort.
På Svensk kolinlagring arbetar Jessica Johansson med att skapa en modell för rimlig ersättning för den stora samhällsnyttan som lantbruket gör genom kolinlagring.
- Under 2021 kommer vi att utöka samarbetet inom Norden och det är ett ramverk för certifiering på gång.

En stark kraft utgörs av EU:s jordbrukspolitik. Bengt Johnsson, Jordbruksverket, berättade att nya CAP, Common agriculture policy, kommer att innehålla nya verktyg som kan vara till nytta i arbetet mot förbättrad jordhälsa. Ett exempel är ettåriga miljöåtgärder som förhoppningsvis gör att fler intresserar sig för till exempel mellangrödor.
- Jämfört med många andra länder inom EU släpar dock lönsamheten för svenskt lantbruk efter, konstaterade han.

Marknaden öppnar för nya proteiner

Det ökande intresset för jordhälsa öppnar även för nya aktörer och nya grödor. Emil Olsson är ekologisk lantbrukare på Slätte gård och delägare i företaget Nordisk råvara som arbetar med produktion av ärter, bönor, linser och quinoa. En av hans drivkrafter ligger i produktion av råvaror som är bra för folkhälsan. Knuten till Nordisk råvara är även Jon Orvendal, rådgivare och ekologisk lantbrukare. En fråga som driver honom handlar om det han som rådgivare ser i fält – varför växer det inte? Och hur kan man genom förändrad odling få fart på jorden?
Madeleine Linins Mörner, Axfoundation, berättade om ett spännande baljfärsprojekt där gråärter och en restprodukt från rapsoljetillverkningen har resulterat i en ny färs som med gott resultat provats i allt från skolkök till finrestauranger. På gården Torsåker testas hela tiden nya råvaror.
- Jag vill skapa bättre förutsättningar för lantbrukarna, annars har vi snart inga kvar, sade Madeleine Linins Mörner.

Vad säger forskarna?

Thomas Keller, professor i markmekanik och jordbearbetning vid SLU Uppsala, redde ut innebörden av begrepp som jordhälsa, bördighet, markkvalitet och jordhälsoindex. Han konstaterade också att det är svårt att mäta jordens funktioner eftersom de är så många.
- Det finns ingen standarjord eftersom jordart, dränering och användning varierar så mycket.
Katarina Hedlund, professor i miljövetenskap vid biologiska institutionen på Lunds universitet samt biträdande prefekt vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, gick på djupet bland daggmasker, protozoer, svamphyfer, bakterier och andra organismer i jorden.
- Vi har redan ett bra naturligt system, vi ska bara få det att fungera.  Fungerande jordar ger bland annat högre skördar, lägre kvävebehov samt reducerar risken för skördeförlust vid extremt väder som torka och stor nederbörd, löd hennes budskap.

Diskussionen fortsätter

Det ökande intresset för jordhälsa omfattar både tro och vetenskap. En del intresserar sig för regenerativt jordbruk, andra för conservation agriculture, ytterligare andra vill inte etiketteras utan bara få svar på frågan: går det att bättra på tillståndet i jorden på ett lönsamt vis? En mångfacetterad fråga som inte har ett enkelt svar, förhoppningsvis kunde årets Alnarpskonferens ge några svar men även skapa nya kontaktytor för ökad kunskap.