SLU-nyhet

Fisken skvallrar om hur miljön förändras

Publicerad: 26 januari 2021
Exempel på hårda vävnader från fisk: vingben (1) och cleithrum (2) från gädda, gällock (3) och stor otolit (4) från abborre, otoliter (5) från siklöja, och fjäll (6) från sik. Foto: Martina Blass.

SLU:s forskning och miljöövervakning visar på hur fiskar påverkas av miljöförändringar. Används data på ålder och tillväxt hos fisk i tillräcklig utsträckning inom miljöövervakningen? En ny rapport från SLU pekar på att så inte är fallet. Fler åldersprover skulle ge bättre råd till de som förvaltar våra vatten och fiskresurser, och i många mindre sjöar utförs de flesta provfisken helt utan provtagning för åldersbestämning. Dessutom kan arkiverade prover användas till mer än vad som var tanken när de samlades in.

På SLU Aqua studerar vi fiskens hörselstenar (otoliter), fjäll och olika ben. Med vävnaderna kan vi mäta fiskens ålder och tillväxt, som i sin tur visar hur rekrytering, tillväxt och överlevnad varierar över tid, i både sjöar och längs kusten. Otoliternas kemi och form påverkas av miljön där fisken lever, till exempel av salthalten.

I Aqua reports 2020:19 visar vi hur åldersbestämning, och andra analyser av fiskens hårda vävnader, kompletterar miljöövervakningen och stärker kunskapen om både enskilda fiskbestånd och om de fiskarter som lever tillsammans - i sötvatten och längs Östersjöns kust. I rapporten behandlar vi olika åldersbaserade mått på fiskars rekrytering, tillväxt och överlevnad. Sådana mått, eller indikatorer, behövs i högre grad i den framtida uppföljningen av svenska miljömål och internationella direktiv.

– Från åtskilliga platser längs kusten skulle fler åldersprover ge bättre råd till de som förvaltar våra vatten och fiskresurser, säger Magnus Appelberg, en av författarna.

– På andra ställen, speciellt i många mindre sjöar, utförs de flesta provfisken istället helt utan provtagning för åldersbestämning, säger Kerstin Holmgren, en av de andra författarna till Aqua reports 2020:19.

Provfisken utförs av många aktörer och med olika syften. Data lagras i nationella fiskdatabaser och åldersprover arkiveras, men gamla prover kan användas till mer än vad som var tanken när de samlades in.

– Otoliters kemiska sammansättning berättar om arters vandringsmönster och om ursprung av individer som fångas på andra platser än där de föddes. Spårämnen ger ledtrådar om fiskens rörelsemönster och om säsongsvarierande variabler som salthalt, syrgashalt och temperatur, säger Yvette Heimbrand, som ska berätta mer om det i sin kommande doktorsavhandling.

Länk till rapporten Aqua reports 2020:19 Åldersanalys i fiskövervakningen – Viktig miljöinformation finns i fiskars hårda vävnader

 


Kontaktinformation

Magnus Appelberg, senior advisor
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
magnus.appelberg@slu.se, 010-478 41 13

Kerstin Holmgren, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
kerstin.holmgren@slu.se, 010-478 42 29

Martina Blass, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
martina.blass@slu.se, 010-478 41 18

Magnus Dahlberg, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
magnus.dahlberg@slu.se, 010-478 42 22

Magnus Kokkin, miljöanaytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
magnus.kokkin@slu.se, 010-478 42 35

Rickard Yngwe, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
rickard.yngwe@slu.se, 010-478 41 5o