SLU-nyhet

Hungriga och arga - kan dräktiga suggor bli mätta och glada?

Publicerad: 07 januari 2021
Suggor står och ligger i stall. Foto.

I Sverige ökar intresset för inhysningssystem med elektronisk foderutmatning (ESF = electronic sow feeding) till dräktiga suggor i grupp. Användningen av ESF-system ger flera fördelar såsom individuell utfodring och utrymmesbesparing. Samtidigt finns det utmaningar i dessa system då suggorna utfodras restriktivt vilket ger en konstant hunger hos suggan, vilket kan leda till höga aggressionsnivåer på grund av konkurrens mellan djuren. En studie på SLU i Alnarp har undersökt om kompletterande tilldelning av grovfoder i form av hösilage skulle kunna minska skador och förbättra djurens välfärd. Resultatet från studien visade dock på att små mängder kompletterande grovfoder inte gav några nämnvärda skillnader.

Bra djurvälfärd, god djurhälsa och låg antibiotikaanvändning är viktiga hörnstenar i svensk grisproduktion. Dessa positiva kvaliteter har uppnåtts genom ett mångårigt arbete kring bland annat goda skötselrutiner och smittskydd samt genom uppbyggnad av kunskap och förståelse kring djurens krav och behov. Samtidigt har emellertid lönsamheten och ekonomin i grisproduktionen stadigt försämrats vilket har bland annat ökat anläggningarnas storlek. Det innebär att traditionella system med individuella ätbås ersätts med mer yteffektiva och halmsnåla system. Bland de nya inhysningssystem som börjat användas blir lösningar med elektronisk utfodring (EFS) av suggor i foderstationer allt vanligare till dräktiga suggor i svenska besättningar.

EFS-system ger plats för fler suggor på mindre yta samt möjlighet för individuell utfodring. Förutom att suggorna i ESF utfodras restriktivt med koncentrat sker utfodringen ´icke-synkroniserat´ via en eller flera foderstationer, det vill säga att suggorna inte äter samtidigt utan efter varandra under nästan hela dygnet. Restriktiv utfodring kan dock bidra till en konstant hunger hos suggan. Hunger kombinerat med att varje individ ska konkurrera med en stor grupp av djur om att ta sig in i ett begränsat antal foderstationer, på en begränsad yta, ger anledning till ökat aggressivt beteende och en högre intern konkurrensnivå. Tidigare studier visar att vulva-bitningar är ett välfärdspro­blem som förekommer när suggor inhyses i ESF-system.

Denna studie på SLU i Alnarp ville undersöka sätt att minska skador och förbättra välfärden för suggorna genom att komplettera utmatningen i foderstationen med grovfoder i form av hösilage. Studien genomfördes i en kommersiell smågrisbesättning i Skåne under perioden december 2019 till september 2020.

- I motsats till vad som förväntades tycktes tillskottet av hösilage inte ha några signifikant positiva effekter på någon av de registrerade variablerna. En anledning kan vara att de till­delade mängderna av tillskott var låga. I tidigare studier av bland annat O’Connell (2007), som också gav suggor tillgång till gräsensilage, konstaterades att suggorna konsumerade i ge­nomsnitt 1,8 kg dagligen, vilket är långt ifrån de <300 g per sugga och dag som gavs i denna studie. Tydligen var mängden tilldelat hösilage inte tillräcklig för att påverka suggornas mätt­nadskänsla eller för att sysselsätta suggorna i tillräcklig utsträckning för att minska konkur­rensen kring foderstationen, menar Ann-Charlotte Olsson, försöksledare på Institutionen för Biosystem och teknologi på SLU.

Suggorna hade bara tillgång till två ensilage-häckar per ESF-box, som dessutom var placerade relativt nära varandra och nära foderstationens ingång. Tanken med ensilage-tillskottet var att sprida ut suggorna i boxen och minska köbildningen och aggressionerna vid foderstationens ingång.

- Av praktiska skäl var det dock inte möjligt att placera ensilage-häckarna på längre avstånd från varandra eller från foderstationen i den aktuella besättningen. En rekommendation för framtida studier är därför att använda större mängder hösilage, som dessutom fördelas bättre i boxen för att undvika risken att man genom introduktion av hösilage skapar ytterligare en begränsad resurs som djuren måste konkurrera om i boxen, säger Sarah-Lina Schild, post-doc på Institutionen för Biosystem och teknologi på SLU.

- Det är också viktigt att poängtera betydelsen av att kalibrera foderstationernas funktion i system med ESF. Resultaten från ryggspäckmätningarna i studien visade på en relativt stor andel feta suggor mot slutet av dräktigheten. Orsaken till detta är oklar, men kan möjligen förklaras av att de fodergivor som matades ut i foderstationerna inte var korrekt kalibrerade, påpekar Anna Lindqvist, försökstekniker på Institutionen för Biosystem och teknologi på SLU i Alnarp.

Läs mer i LTV-fakultetens faktablad 2020:13. 

Läs även mer i en rapport publicerad 2020 om erfarenheter och kunskaper från besättningar som har inhysningssystem med ESF till sina dräktiga suggor. 

Fakta:

Studien finansierades av SLU Partnerskap Alnarp i samverkan med Statens Jordbruksverk. Hushållningssällskapet Skåne medverkade med referensperson till projektet.

Sidansvarig: camilla.zakrisson.juhlin@slu.se