SLU-nyhet

Bristande sanitet ökar risken att drabbas av djurspridd sjukdom i slumområden

Publicerad: 07 oktober 2021
Ungdomar med ansiktsmask tittar på ett öppet avlopp.

Över en miljard människor världen över lever i slumområden i stora städer. I en studie i brasilianska slumområden har forskare från SLU undersökt vilka faktorer som påverkar spridningen av leptospiros från råttor till människor. Forskarna fann att människor i de fattigaste områdena med sämst sanitet löper störst risk att smittas. Kunskapen är viktig för att hitta effektiva åtgärder för att minska smittan.

I världen över är det över en miljard människor som bor i slumområden. I ett forskningsprojekt, som leds av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, studeras hur spridningen av sjukdomar som sprids från djur till människor i Salvador, Brasilien kan minskas. Forskningen inkluderar fyra områden i storstadsslum där det råder bristande sanitet som öppna avlopp, eftersatt sophämtning och risk för översvämningar.

– Råttor är vanligt förekommande i storstadsslum. De sprider allvarliga sjukdomar till människor och därför finns det ett stort behov av att undersöka hur socioekonomiska och miljömässiga faktorer påverkar hur sjukdomar sprids, säger Hussein Khalil, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö som leder projektet.

Invånare skattar risken att smittas

Det är inte i den direkta kontakten mellan människa och råtta som sjukdomen sprids. Urin från infekterade råttor kontaminerar vatten, avlopp och lera, och när människor kommer i kontakt med dessa sker spridningen.

Lokalinvånare har själva kartlagt sina levnadsvanor och skattat riskerna att exponeras för smitta. För att ta reda på vilka som tidigare exponerats av viruset togs också blodprov på de fler än 1 300 människor som deltagit i studien.

– Vi kunde se att människor som lever i de allra fattigaste områdena i dessa slumområden varit mest smittade. Det är också i dessa områden som sophämtningen är mest eftersatt, vägarna inte asfalterade och därför blir till lera vid skyfall och översvämningar. I dessa områden har människorna också de längsta transportvägarna för att ta sig till större vägar, säger Hussein Khalil.

Kunskap möjliggör effektiva åtgärder

Redan i dag pågår vissa statliga åtgärder för att minska problemen; som sophämtning och att aktivt minska antalet råttor. Men studien visar att dessa åtgärder inte sker tillräckligt konsekvent eller på rätt platser för att det ska påverka smittspridningen.

– Genom att undersöka de drivande faktorerna bakom smittspridningen blir det tydligt var åtgärderna bör sättas in för att göra skillnad. En lösning kan vara att lägga större fokus på att förbättra infrastrukturen genom att bygga broar, stenbelägga områden nära hus, förbättra tillgängligheten till större vägar och att främja lokala sophämtningsinitiativ, säger Hussein Khalil.

Vetenskaplig artikel

Khalil, H  et al. (2021).  Poverty, sanitation, and Leptospira transmission pathways in residents from four Brazilian slums  PLoS Neglected Tropical Diseases, 15 (3), DOI:10.1371/journal.pntd.0009256

 

Porträtt av Hussein Khalil.

Husein Khalil.
Foto: Susanna Bergström, SLU
(Klicka för högupplöst bild.)

Fakta:

FAKTA Leptospiros

Leptospiros är en sjukdom som sprids via bakterier. Globalt tillhör leptospiros en av de vanligaste bakteriella zoonoserna, men i Sverige är sjukdomen mycket ovanlig.

I städer sprids bakterien genom brunråttor. Människor kan bli infekterade när de kommer i kontakt med vatten, jord, lera eller avloppsvatten som är kontaminerat av urin från infekterade råttor.

Leptospiros hos människor uppträder ofta med lindriga, influensaliknande symtom men också som en allvarlig, livshotande sjukdom med blödningar och skador på lever och njurar. 

Läs mer om Leptospiros hos SVA.

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se