Den mytomspunna malen är i dag en av huvudpersonerna i SVT:s naturdokumentär Fiskarnas rike. Med sin respektingivande storlek, sina små ögon och långa skäggtömmar har den ett utseende som av vissa liknas vid ett sjöodjur. Många försök pågår för att skapa mer kunskap om denna mystiska varelse för att den ska kunna finnas kvar i Sverige.
Malen i Sverige är hotad och får inte fiskas. På några ställen i Sverige finns den kvar, bland annat i sjön Båven, och för att kunna bevara malen krävs kunskap. Henrik Jeuthe är en av forskarna som arbetar med detta i ett projekt som SLU, Vattenbrukscentrum Norr och Sportfiskarna driver tillsammans, med finansiering från Länsstyrelsen i Sörmland.
Vad är det ni vill veta?
– Föryngringen är troligen den mest kritiska faktorn att kunna bevara malen, så vi har lagt mycket resurser på att försöka hitta malens lekplatser för att kunna bedöma hur föryngringen går. Vi måste veta var och när de leker, och vilka krav de ställer på miljön för en lyckad fortplantning. Först då kan vi förbättra och skydda lekplatserna.
Under tidigare projekt har vi använt oss av provfiske, elfiske, filmat med undervattensdrönare och ultraljudskamera för att försöka hitta lekande fiskar och yngel. Vi har lärt oss mycket men ännu har vi varken sett lekande malar eller yngel.
Hur ska ni göra för att hitta lekplatserna då?
– Vi har börjat om från noll för att lära oss mer om malens biologi. Vi har nu satt sändare på 16 vuxna malar i en liten sjö. Lillsjön är en del av Båvens och Nyköpingsåns vattensystem, men ett vandringshinder i utloppet hindrar de stora malarna från att lämna sjön. Här har vi nu följt malarna konstant under tre års tid för att se hur de rör sig.
Sjön som vi valt ut är som namnet antyder liten, men har många olika naturtyper och bottentyper som återfinns i större skala ute i egentliga Båven. Vi hoppas därför kunna överföra vår nya kunskap även till stora system som Båven.
Frågorna vi hoppas få svar på genom att följa malarna är hur de rör sig över dygnet och över året. Vad har de för sig? Vad är viktigt för dem? Vilka miljöer behöver skyddas?
Vad har ni sett hittills?
– Vi har sett beteende som tyder på att malarna leker redan i mitten av juni, vilket motsäger tidigare antaganden om att vattentemperaturen måste ligga stabilt över 20 grader en period för att leken ska komma i gång. Vi kunde se hur några hanar drog sig till vissa specifika platser nära strandkanten där de sedan stannade kvar över en längre tid. Bland malar är det hanen som etablerar ett lekrevir för att göra i ordning ett rede, dit han hoppas få in en lekmogen hona. Sedan vaktar han rommen efter leken. Rörelserna passar in på det beteendet men vi behöver observera det för att veta säkert. Nu vet vi exakt var och när vi bör vara för att kunna fånga dem i akten.
Berätta om malarnas ”hemliga rum” som ni hittat tidigare!
– Malarna trivs i sjöar där det finns mycket växtlighet i strandzonen. I delar av Båven hittar vi gungflyområden längs stränderna, alltså platser där växtligheten sprider sig ut över vattenytan. Under detta tak bildas undervattensgrottor som kan sträcka sig 20 meter in under det som ser ut som fast mark. När vi filmade med vår ultraljudskamera hittade vi stora samlingar med malar under dessa gungflyn. I bästa fall kunde det vara 20 till 30 malar som alla var mellan en och två meter långa.
Upptäckten gjorde oss ganska förbluffade. Dels för att det plötsligt var så enkelt att lokalisera och studera denna mytiska och sällsynta varelse. Dels för att de uppträdde så avslappnat i stora grupper, inte alls de aggressiva revirhävdande fiskar som man läst om.
