SLU bidrar till kunskapslyft kring frågor om skog och klimatomställning

- Utfallet av Formas expertgranskning av ansökningarna visar hur viktiga och skickliga SLUs forskare är inom detta angelägna område, säger Göran Ståhl, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU.

Hur skogen påverkar och påverkas av klimatet och hur samhället ska använda skogen och resurser från skogen i klimatomställningen är brännande frågor när klimatstrategier utformas. Det är bakgrunden till Formasutlysningen ”Den svenska skogens roll i klimatomställningen”. Av de nio beviljade projekten hamnade hela sex på SLU, två på fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap, fyra på fakulteten för skogsvetenskap.

Kunskapsstöd till klimatomställningen

Forskningsfrågorna som forskarna ska tas sig an handlar om hur produktion av ekosystemtjänster varierar genom olika faser av skogsbruk, samt i jämförelse med skogsbränder, om effekterna av hyggesfritt skogsbruk och möjligheter att styra utan tvingande lagar, om vägval för den dikade skogsmarken, om skogens roll för att uppnå Parisavtalet, om olika sätt att hantera målkonflikter under klimatomställningen och om hur klimatomställningen ska ske rättvist och hållbart.

Det sex projekten är baserade på SLU men forskare från ett flertal andra universitet kommer att medverka, till exempel Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Södertörns högskola, Uppsala universitet, Högskolan i Borås, Stockholms universitet och Lunds universitet.

Korta beskrivningar av forskningsprojekten

• Hur skiljer sig produktionen av ekosystemtjänster som virkesproduktion, biologisk mångfald och klimatnytta mellan skogsmark som påverkas av skogsbrand respektive olika skogsbruksåtgärder? Hur utvecklas produktionen över tid genom hyggesbrukets olika faser respektive under återhämtningen efter skogsbränder? (Michael Gundale, professor i skoglig vegetationsekologi, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU)
  
  
• Hur skiljer sig balansen mellan olika nyttor (virkesproduktion, kollagring och biologisk mångfald) åt mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk och vilka kopplingar finns det mellan skogsskötsel, marksvampar och god trädtillväxt? Kan man använda ekonomiska styrmedel för att påverka brukandet av skogen utan tvingande lagstiftning? (Björn Lindahl, professor inom markbiologi, Institutionen för mark och miljö)
  
  
• Hur ska vi hantera den dikade skogsmarken – dikesrensa, restaurera eller lämna? Här finns stora kunskapsluckor och ett glapp mellan teori och praktik som projektet ska ta sig an. (Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU).
  
  
• Hur kan vi hitta hållbara lösningar som kan förena motstridiga krav i skogslandskapet? Projektet ska utveckla ny kunskap och bättre verktyg för att hantera olika former av målkonflikter inom ett förändrat klimat och skiftande samhällsparadigmer. Detta gör det möjligt för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut som säkerställer att skogsbruket bidrar till klimatomställningen på ett sätt som inte äventyrar skogens övriga värden. (Karin Öhman, professor i skoglig planering, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU)
  
  
• Hur kan de svenska skogarnas potential till att nå ett klimatneutralt samhälle utvecklas? Hur kan klimatsmarta åtgärder införlivas i ett hållbart skogsbruk för att bidra till att Parisavtalet uppnås? (Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU)
  
  
• Hur kan en rättvis och hållbar klimatomställning ske på platser där konflikten om skogsmarken är komplicerad och infekterad och där skogens användning kopplar till både rennäring, gruvdrift, vindkraft, naturvård och skogsbruk? Vem får vara med och bestämma? (Seema Arora Jonsson, professor i landsbygdsutveckling, institutionen för stad och land, SLU)