SLU-nyhet

Cirkulärt foder gör svensk regnbågslax grön

Publicerad: 10 november 2021
Regnbågslax ligger på is i en kyldisk i en matvarubutik. Foto.

En innovation från Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sjösätter Sveriges första gröna regnbågslax i butik och restaurang. Istället för soja och vildfångad fisk från jordens alla hörn har regnbågslaxen ätit ett svenskt cirkulärt foder av främst insekter som i sin tur ätit matsvinn. I projektet har också Axfood, Sorundahallarna, Urban Deli och Älvdalslax deltagit. Regnbågslaxen finns att köpa från vecka 45 i utvalda Hemköp-butiker och på ett fåtal restauranger i Stockholm.

Vår mat ska helst inte äta vår mat

Över 90 procent av världshavens kommersiella fiskbestånd är maximalt nyttjade eller överutnyttjade. Odlad fisk har länge setts som en möjlig lösning för att möta den ökade efterfrågan på fisk och skaldjur utan att öka pressen på världshaven. Samtidigt består konventionellt fiskfoder ofta av importerad vildfångad fisk. Dessutom ingår vanligtvis även soja, en gröda som driver på regnskogsavverkning. 

- Det är ett enormt resursslöseri att låta odlad fisk äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matavfallet kan istället användas till att föda upp insekter, en utmärkt föda för fisk. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation.

En cirkulär lösning med aktörer från hela livsmedelskedjan

Genom att samla aktörer från hela livsmedelskedjan med fiskodlare, fodertillverkare, livsmedelsgrossister, restauranger och dagligvaruhandel, har Axfoundation och SLU tillsammans med bland andra Axfood, Sorundahallarna, Urban Deli och Älvdalslax bevisat att det går att odla en miljövänlig och smakrik svensk fisk i stor skala. I ett pilotprojekt delfinansierat av Vinnova har en grön hållbar regnbågslax av hög gastronomisk kvalitet tagits fram. 

Regnbågslaxen har ätit ett svenskt cirkulärt fiskfoder gjort på bland annat insekter, som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester. Insekterna omvandlar matsvinn till ett protein som kan användas som foder för att producera mer livsmedel, en cirkulär lösning som borde kunna utnyttjas i långt större utsträckning än vad som görs idag.

- Vi måste hitta alternativa foderkällor och det är där insekterna kommer in. Det är ett djurprotein, vilket betyder att aminosyrasammansättningen är bättre än för vegetabiliska proteinkällor. Och det mest fantastiska med larverna är att de kan födas upp på avfall, så det blir ett cirkulärt slutet system. Man behöver alltså inte tillföra särskilt mycket ny näring, utan kan på ett effektivt sätt återanvända den näring som finns. Därför är insekterna väldigt bra i foderproduktion, förklarar Cecilia Lalander, forskare vid SLU. 

Larver som äter kompostavfall. Foto.

Bildtext: Insektslarverna i projektet har ätit avfall i form av skal, kärnhus och brödrester från livsmedelsindustrin som annars hade blivit matsvinn. Foto: Axfoundation

- När man tillverkar ett fiskfoder är det många saker man behöver tänka på. Viktigast är näringsinnehållet och att det är anpassat till en viss fiskart, men också råmaterialens egenskaper – vad som kan blandas med vad och till viken del, om det finns begränsningar i form av högt fettinnehåll eller t.ex. svårigheter vid torkning, säger Aleksandar Vidakovic, forskare vid SLU. 

I fiskfodret ingår, förutom insekter, även andra råvaror som vi människor vanligtvis inte äter, exempelvis sjöpung, ett proteinrikt vattendjur som under sin tillväxt ätit växtplankton. På så sätt hämtar sjöpungen hem näring från havet och bidrar till en minskad övergödning. 

- Det är fullt möjligt att vända livsmedelsindustrins avfall från kostnad till resurs och i stor skala odla sjömat som samtidigt minskar övergödningen, säger Anders Kiessling, professor vid SLU.

Hållbart foder är den stora utmaningen

- En av de stora utmaningarna inom fiskodling är att utveckla mer hållbara foderlösningar. Inom det här projektet har vi visat att det genom att ta vara på matsvinn går att utveckla fiskfoder på insekter, och på det viset undvika importerad soja. Genom att kunna nyttja ännu fler avfallsströmmar, som till exempel hushållsavfall, skulle man kunna skala upp den här typen av verksamhet och få en mer hållbar sjömatsproduktion, vilket är viktigt för oss att bidra till, säger Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

- Det här projektet visar foderindustrin att det går att göra ett kretsloppsfoder med ekonomisk bas och det är en nödvändighet för att industrin ska våga ta nästa steg, säger Anders Kiessling, professor vid SLU. 

En hink med fiskfoder pellets. Foto Älvdalslax.

Regnbågslaxen har ätit ett svenskt cirkulärt fiskfoder gjort på bland annat insekter, som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester. Foto: Älvdalslax  

Regnbågslaxen finns att köpa från vecka 45

Regnbågslaxen finns till försäljning från vecka 45 i utvalda Hemköp-butiker och på ett fåtal restauranger, däribland Urban Deli i Stockholm.

Partners i projektet

Partners i projektet utöver Axfoundation och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är Axfood, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, Fazer, Fiskhallen Sorunda, Grönsakshallen Sorunda, Härnösand Energi & Miljö, Lantmännen, Marine Feed, Raisio, Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan vid Örebro universitet, RISE, Sweco, Tebrito, Vattenbrukscentrum Norr AB och Älvdalslax.

Kommentarer från samarbetspartners

Älvdalslax

- När vi tog över familjeföretaget för ett antal år sedan så gjorde vi det eftersom vi hade en tro på ett behov av riktigt bra svenskproducerad mat. Vi vill vara ett hållbart alternativ, därför är det självklart för oss att ständigt förbättra fiskens välfärd, både för miljön och för att det ger fiskprodukter av högsta kvalitet. Att vi nu får vara en del i ledet till den första hållbara svenska regnbågen som odlats med ett cirkulärt svenskt foder som får fisken att växa och smaka så fantastiskt bra gör oss riktigt stolta, säger Anders Beronius, delägare av Älvdalslax som fött upp den gröna regnbågslaxen i Österdalälven.

Tvä män fångar lax med en håv vid en fiskodling. Foto.

Bildtext: Regnbågslaxen odlas i kassar i Österdalälven och föds upp med cirkulärt foder. Foto: Anders Kiessling

Sorundahallarna

- Vi ser fiskodlingar som en förutsättning för att vi ska kunna servera fisk även i framtiden, men vi måste se till att det blir ett verkligt hållbart alternativ. För oss på Sorundahallarna är det viktigt att vara med och driva utvecklingen av hållbara livsmedel och att vi på köpet lyckades ta fram en fisk med fantastiskt god smak och fin färg blev en stor bonus. Att inte behöva kompromissa med smak och kvalitet när man gör hållbara val är ett incitament för att få fler att göra dem, säger Louise Söderqvist, biträdande marknadschef på Sorundahallarna.

En stor kartong packad med regnbågslax. Foto.

Bildtext: Här har grön regnbågslax från Älvdalen förpackats för att distribueras till Hemköpsbutiker och Urban Delis restauranger. Foto: Roxen Communication

Regnbågslax ligger på is i en kyldisk i en matvarubutik. Foto.

Bildtext: Regnbågslax i fiskdisken på Hemköp. Foto: Roxen Communication 

Urban Deli

- Den gröna regnbågslaxen är unik eftersom den smakar vildfångad trots att den är odlad. Det ger en speciell sorts karaktär och högre smakupplevelse i rätterna. Vi arbetar konstant för att hitta hållbara alternativ som bidrar till en positiv utveckling för miljön och klimatet, därför är den här typen av projekt väldigt viktiga för oss på Urban Deli. Cirkulärt foder med insekter är också ett mer naturligt steg när det kommer till debatten om framtidens protein – att fisken odlas på ett hållbart sätt och äter sin naturliga föda, istället för att vi ska sätta upp tillagade insekter på menyn, säger Jessie Sommarström, kreativ ledare Urban Deli.

En vit tallrik på ett matbord. På tallriken ligger lax, grönsaker och sås. Foto.

Bildtext: På Urban Deli tillagas och serveras den gröna regnbågslaxen som smakar som vild lax, trots att den är odlad. Foto: Roxen Communication  

Kontakt

  • Linda Andersson, Kommunikationsansvarig, Axfoundation, linda.andersson@axfoundation.se, +46 (0)73 - 087 15 70 
  • Madeleine Linins Mörner, Programansvarig, Framtidens mat, Axfoundation madeleine.morner@axfoundation.se, +46 (0)70-950 35 35
  • Anders Kiessling, Professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), Akvakultur, Sveriges Lantbruksuniversitet, anders.kiessling@slu.se, +46 (0)70-391 93 99
  • Magnus Törnblom, presschef Axfood, magnus.tornblom@axfood.se, +46 (0)70-266 27 12
  • Maya Johansson, Marknadschef, Urban Deli, maya.johansson@urbandeli.se, +46 (0)72-146 19 28
  • Louise Söderqvist, Bitr. Marknadschef Sorundahallarna, louise.soderqvist@gronsakshallen.se, +46 (0) 70 450 58 43
  • Anders Beronius, ägare Älvdalslax, anders.beronius@alvdalslax.se, +46 (0)70 - 335 23 52

Fakta:

10 fakta om fisk och foder

  • Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) beräknas 90 % av världshavens kommersiella fiskbestånd vara maximalt nyttjade eller överutnyttjade.
  • I Sverige konsumeras årligen 12,5 kilo rensad fisk och skaldjur per person. 70 % av den sjömat som äts i Sverige är importerad, främst från Norge, Danmark och Kina. 
  • Svenska konsumenter äter främst lax, sill, torsk och räkor. Laxen består nästan uteslutande av importerad odlad norsk lax. 
  • Cirka hälften av all sjömat på den globala marknaden är odlad. 60 % av den sjömat som konsumeras i Sverige är vildfångad och 40 % odlad.  
  • Majoriteten av den odlade fisk som konsumeras i Sverige är uppfödd på foder bestående av importerade råvaror, ofta från andra sidan jorden. Ofta består konventionellt foder av vildfångad fisk, soja exempelvis från Brasilien och spannmål som vete. 
  • Totalt slängs 1,3 miljoner ton mat varje år i Sverige, varav hushållen står för cirka 75 %. Svenska grossister beräknas årligen producera 100 000 - 300 000 ton grönsaksavfall bestående av skalrester, stjälkar och kärnhus, men också frukter och grönsaker med skönhetsfel. Totalt slängs dessutom cirka 80 000 ton bröd.
  • Knappt 40 % av allt matavfall från konsumtionsledet används idag som biogas och som biogödsel på åkrar. Resten blir värme och el. Matavfallet skulle i stället kunna användas mer resurseffektivt genom att återcirkuleras och användas i livsmedelskedjan i form av djurfoder.
  • Sedan 2017 tillåter EU insekter i foder till odlad fisk. Sedan september 2021 är det även tillåtet att använda insekter vid uppfödning av fjäderfä och gris. Enligt EU-lagstiftning får endast vegetabiliska restströmmar som uppkommit före konsumentledet användas som råvara vid uppfödning av insekterna, med andra ord inte hushållens matavfall eller slakteriavfall. I Kanada tillåts matavfall från alla led medan vissa riskämnen är förbjudna.
  • Över 70 % av svenska konsumenter är positiva till att äta animaliska livsmedel uppfödda på insekter. Att däremot själv äta insekter är inte lika lockande. 

Relaterat material