SLU-nyhet

SLU bidrar i ny svensk-finsk forskningssatellit med öppna data

Publicerad: 01 december 2021
Kubsatellit som svävar över jorden. Illustration.
Illustration av kubsatelliten KvarkenSat.

Om ett år skjuts kubsatelliten KvarkenSat upp och börjar skicka data till markstationen i Vasa i Finland. Den passerar Västerbotten tre till sex gånger per dygn och är en del i ett svensk-finskt forskningsprojekt med flera medverkande universitet, bland annat SLU. Satelliten ger spännande möjligheter för skog- och miljöforskning.

Forskaren Johan Fransson på SLU berättar att satelliten bland annat kommer att bära på en extremt liten hyperspektral kamera som kan leverera bilder i olika våglängdsband. Det här kan innebära möjligheter för övervakning av skogens hälsa då det går utläsa förändringar av vegetationen och dess vitalitet i bilderna, säger Johan Fransson som är specialist på analys av rymddata, fjärranalys.

Dessutom kommer satelliten att leverera positioneringsdata som, liksom spektralbilderna, erbjuds som öppna data via en webportal. Positioneringsdatat kan användas inom forskningen kring autonoma skogsmaskiner, men är av intresse för samhället i stort då positioneringsdata används i väldigt många sammanhang.

Ett övergripande syfte med projektet som heter KvarkenSpaceEco är att bygga upp infrastrukturen för satellitteknik, med bland annat en markstation på Vasa universitets campus i Österbotten, och utveckla samarbeten mellan de olika universiteten och instituten i regionen. Det handlar också om att väcka intresse för rymden, inte minst bland unga, och visa att det går att skicka upp satelliter med små ekonomiska medel.

-Projektet kommer att göra rymddata tillgängliga för regionens invånare, företag, skolor och andra aktörer, och introducera dem till möjligheterna med den nya rymdekonomin, säger projektansvarig, professor Heidi Kuusniemi från Vasa universitet.

De som genomför det tre-åriga KvarkenSpaceEco-projektet, som avslutas nästa år, är Vasa universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Institutet för rymdfysik, Yrkeshögskolan Novia, VAMK / Design Center MUOVA, Hanken Svenska Handelshögskolan, Åbo Akademi och Aalto-universitetet

Finansieringen kommer från EU:s Interreg Botnia-Atlantica, Österbottens förbund och Region Västerbotten.

Fakta:

KvarkenSat är en mycket liten LEO-satellit som kommer att kretsa runt jorden på en höjd av bara några hundra kilometer. Namnet LEO är en förkortning av Low Earth Orbit. I en låg omloppsbana kretsar en satellit runt jorden på ca 1,5 timme.

Den två kilo lätta KvarkenSat är 20 centimeter hög och 10 centimeter bred. Liksom en vanlig satellit har den antenner, en dator och ett elsystem med solceller och batterier, samt olika datainsamlingsenheter, eller den så kallade nyttolasten. Alla dessa enheter är mycket kompakta.

Satelliten är en teknikdemonstration av en enhet med sex styrmotorer, utvecklade av företaget Aurora Propulsion Technology, som används för att justera satellitens position och förhindra rotation. Driften av modulens motorer bygger på avdunstning av vatten och snabb utlösning av vattenånga ur munstycken på satelliten så att satelliten rör sig i önskad riktning. Att testa modulen kommer att hjälpa företaget att utveckla hållbara lösningar för att ta satelliter ur omloppsbana och därmed minska mängden rymdskrot.

Resten av satellitens nyttolaster sänder olika observationer till mottagningsstationen i Vasa. Den mycket kompakta hyperspektrala kameran, som utvecklats av VTT, kan ta bilder av Kvarkenregionen och andra intressanta platser med olika våglängder. Bilderna kan användas för att övervaka, analysera och modellera egenskaperna hos land, hav och vegetation samt för att upptäcka utsläpp och föroreningar.

Fartygs rörelser i Bottenviken och andra havsområden kan övervakas med hjälp av AIS-mottagaren som ingår i nyttolasten. Enheten, byggd vid Aalto-universitetet, tar emot signaler från det automatiska fartygsidentifieringssystemet, vilket ökar säkerheten för fartyg. AIS-systemet tillhandahåller till exempel identifieringsinformation för fartyg och deras position, riktning och hastighet.

Satelliten har även en GNSS (Global Navigation Satellite System)-mottagare som inte tidigare använts på nanosatelliter. Det gör det möjligt för KvarkenSat att utföra precisionspositionering genom att ta emot data för att bestämma dess plats. Av särskilt intresse är användningen av det europeiska satellitpositioneringssystemet Galileo för att mäta KvarkenSats exakta position. Positioneringsdata kan även användas till exempel för atmosfärisk forskning.


Kontaktinformation