SLU-nyhet

Städernas träd viktiga för miljö och ekonomi

Publicerad: 08 februari 2021
Grönskande träd i Gustav Adolfsparken i Stockholm.

Hur mycket luftföroreningar tar våra stadsträd hand om? Hur mycket kol kan träd lagra och förhindra utsläpp av koldioxid? Kan samhället tjäna pengar på träd?

Svaren på dessa och flera andra frågor finns nu sammanställda inom projektet i-Tree Sverige, bedrivet vid SLU, som under de senaste tre åren fullföljt beräkningar på stadsträd i nio städer runt om i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. Även större bostadsbolag i Göteborg och i Stockholm har ingått i projektet.

Binder kol och fördröjer dagvatten

Beräkningarna, som har genomförts med programvaran i-Tree Eco, visar exempelvis hur björkarna i Luleås stadskärna lagrar den mängd kol som motsvarar ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1 600 personbilar och hur granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm årligen hanterar runt 97 000–100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna, vilket motsvarar det vatten som ryms i ca 33 000 brandbilar. På så sätt fördröjs regnvattnet i långsammare takt och utan dessa träd hade volymen vatten i stället lagts till de flöden som emellanåt vållar översvämningar i städerna. 

Genom att binda kol och därmed koldioxid, och genom att fördröja dagvatten, hjälper träden i våra städer till att bromsa utvecklingen och effekterna av klimatförändringarna.

Samtidigt bidrar de också med direkta samhällsekonomiska fördelar. I Stockholm fångar träden gemensamt upp luftföreningar som kan jämställas med 99 miljoner kronor i samhällsekonomiskt värde – det vill säga betalningsviljan att inte drabbas av en negativ hälsopåverkan med dithörande kostnader för arbetsnedsättning, sjukvård och förkortad livslängd.

Drygt en miljard kronor i Göteborg

I Göteborg är motsvarande siffra drygt en miljard kronor. Anledningen till att beloppen skiljer sig åt mellan städer och deltagande bostadsbolag är olika förutsättningar vad gäller antal invånare och ventilationsmöjligheter, hur stort område inom staden som har tagits med och hur sammansättningen av träd ser ut inom området när det kommer till olika arter och ålder på träd. Kartläggningen av just variation i ålder och artsammansättning blir betydelsefull i ett längre hållbarhetsperspektiv så att inte alltför få arter försörjer staden som ekosystem utan att en mångfald av arter främjas för bättre kunna stå emot hot och påfrestningar såsom sjukdomar och skadedjursangrepp.

i-Tree Sverige har varit finansierat av 26 organisationer, där förutom medverkande städer, Movium vid SLU, Svenska Trädföreningen, ett flertal kommuner, arboristföretag, kyrkogårdsförvaltningar och bostadsbolag också ingått. Genom att ta fram konkret information över mängden nyttor som träd bidrar med, möjliggörs ett tydligare och mer kritiskt underlag över det kapital stadens grönska understödjer; ett bevis på varför vi bör ta om hand, förvalta och utveckla städernas träd både nu och i framtiden.


Kontaktinformation
Sidansvarig: mikael.jansson@slu.se