119 sätt att mäta hållbarhet i lantbruket

Om du vill veta i vilken utsträckning en förändring i driften av ett lantbruk förbättrar en gårds hållbarhet, behöver du rätt verktyg för att mäta det. Pierre Chopin, forskare på Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU har, tillsammans med sina kollegor, studerat den vetenskapliga litteraturen och jämfört 119 sådana mätverktyg.

De har studerat hur forskare använder verktygen, vilken typ av hållbarhet man kan mäta med dem och i vilka sammanhang de används. De har också tittat på hur verktygen används för att mäta bevarandet av biodiversitet, gårdens lönsamhet och jämställdhet mellan könen.

– I studien har vi insett att det går att kombinera verktyg för att underlätta övergången till mer hållbara former av jordbruk, säger Pierre Chopin.

Han anser att en kombination av olika mätverktyg är nödvändigt, för att verkligen kunna ta reda på om ett visst sätt att bedriva jordbruk är bättre än ett annat. Att till exempel bara fokusera på “att plöja eller inte plöja” ger ingen fullständig bild av jordbrukets totala hållbarhet.

Pierre Chopin önskar att rekommendationerna i den här studien ska nå fram till forskare, lantbrukare och andra som vill mäta hållbarheten på gårdar och för jordbruksmetoder.

– Vi beskriver hur olika indikatorer definieras, vilken typ av data som samlas in för att beräkna indikatorerna, och hur data samlas in. Vem som helst som vill mäta hållbarhet i jordbruket, till exempel NGO:s, kan använda vår översiktsartikel för att se vilka verktyg som skulle fungera bäst för just dem, säger han.

Utvecklingen av verktyg med indikatorer som har med uthållighet i ett förändrat klimat att göra, har inte kommit så långt än.

– Vi rekommenderar att man använder den typen av indikatorer på ett mer systematiskt sätt, för att få fram information som talar om ifall en gård är förberedd på att möta klimatförändringar, till exempel torka.

Pierre Chopin och hans medförfattare rekommenderar också att man tar fram verktyg som kan användas på ett sådant sätt att lantbrukare kan vara med och välja indikatorer som representerar hållbarhet i jordbruket för dem.

– Det ska inte bara vara forskare som säger “okej, vi tror att en sådan gård är hållbar eller inte hållbar”. Lantbrukare och beslutsfattare bör också vara med och dela sina tankar om vad som är en hållbar gård.

De flesta av de 119 verktygen kommer bara till användning en enda gång för en viss gård. De mäter inte hur gårdens hållbarhet förändras över en längre tidsperiod. Om vi vill förstå förändringen i hur en gård påverkar miljön, måste vi förstås studera den under flera år.

Artikeln:

Chopin, P., Mubaya, C. P., Descheemaeker, K., Öborn, I., & Bergkvist, G. (2021). Avenues for improving farming sustainability assessment with upgraded tools, sustainability framing and indicators. A review. Agronomy for Sustainable Development, 41(2), 1-20.