SLU-nyhet

Brist på kunskap i konfliktfylld skarvfråga – trots omfattande forskning

Publicerad: 03 mars 2021
En grupp skarvar sitter på en klipphylla

Skarvarna blir allt fler både i Sverige och globalt, och deras ökade närvaro skapar konflikt och diskussion om huruvida skarven konkurrerar med fisket och påverkar fiskbestånden. En meta-analys gjord av forskare vid SLU visar en brist hos de hundratals studier som gjorts: det finns få statistiskt bevisade samband mellan skarvens predation och fiskbeståndens utveckling.

- Det behövs konstruktiva förvaltningslösningar i skarvfrågor men ofta blir diskussionerna mellan olika intressen så infekterad att det är svårt att komma framåt. Jag hoppas att vår analys kan uppmuntra till diskussion om nödvändiga bevisunderlag, och på sikt bidra till att minska konflikterna när det gäller skarvens effekt på fisk och fiske, säger Maria Ovegård, miljöanalysspecialist vid SLU och huvudförfattare till artikeln som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Fish and Fisheries.

Kraftigt ökande skarvpopulationer

Mellanskarven är en fiskpredator som haft en snabb populationstillväxt i Sverige under de senaste decennierna. Från runt 1 000 häckande par på 1980 talet har de ökat till 40 000 par 2012, då den senaste nationella räkningen gjordes. Skarven har anklagats för att påverka fiskpopulationer negativt och skada fisket, vilket lett till konflikter mellan fiskare och ornitologer. Lagstiftningen tillåter skyddsjakt om man kan påvisa att skarven orsakar allvarlig skada på fiske, men hur visar man om skarven har en sådan effekt eller inte? Finns det bevis som håller måttet enligt alla inblandade parter?

-Vi har studerat skarvens födoval på ett flertal platser i Sverige och resultaten visar att födan varierar mellan platser och över tid och därmed också predationseffekten på fisksamhällen, säger Maria Ovegård, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet.

-Jag märkte att forskning som fokuserade på mängden fisk som skarven äter ledde till heta diskussioner mellan fiskare, fritidsfiskare, ornitologer, förvaltare och andra intressenter. Det räckte inte som underlag för att minska konflikten utan min känsla var att det snarare ökade konflikten.

Meta-analys för statistiskt säkra resultat

Att utföra ett statistiskt test av en så kallad nollhypotes är ett sätt att erhålla vetenskaplig tyngd. Detta kräver dock att man antingen jämför ett område med skarvpredation med ett område utan skarvpredation, eller att man har tillgång till före- och efterdata, dvs data från före och efter skarvens etablering i ett område, alternativt data från det att den varit etablerad tills dess att den försvunnit från ett område. 

-Vi ville ta fram vetenskapliga och statistiskt säkra resultat för att driva den här frågan vidare. Eftersom vi inte hade några möjligheter att utföra studier i fält, valde vi att göra en meta-analys, vilket är en statistisk sammanställning av redan publicerat material.

Meta-analyser används flitigt inom medicin för att kunna sammanställa resultat från flera studier och inte bara förlita sig på en studie när man t.ex. utvärderar verkan av en medicin. I en meta-analys kombineras resultat från studier med olika experimentupplägg vilket gör det möjligt att undersöka variationer mellan, t.ex. skarvens påverkan på olika fiskarter eller i olika habitat.

Få studier bevisar skarvpredationens effekter

Meta-analysen av skarvens effekt på fisk och fiske gjordes globalt, dvs artiklar letades fram för att täcka alla världens skarvarter. Den visade att bara 27 studier/artiklar av de 603 som hittades använde statistiska test för att undersöka interaktionen mellan skarv och fisk.

-De flesta studerade mängden fisk skarven äter. Här finns flera bra studier med viktiga resultat men de bevisar faktiskt inte på ett statistiskt tillfredsställande sätt att skarvens predation påverkar fiskbestånden. Det kan ju tyckas som om det är sunt förnuft att först ta reda på hur mycket fisk en skarv äter och därefter multiplicera det med antalet skarvar för att visa vilken effekt skarv har på fisk, men vi kan aldrig säkert veta eftersom fiskbeståndens storlekar ofta är okända och det finns andra faktorer som påverkar fiskbestånden, säger Maria Ovegård

Den meta-analys som Maria Ovegård och hennes kolleger genomfört visade att skarven generellt inte har en signifikant effekt på fisk, men att effekten varierar mellan olika fiskarter. Trots det fåtaliga antalet studier kunde man visa att skarvpredation ger negativa effekter på abborrfiskar och karpfiskar.

”Fel” forskningsresultat ifrågasätts

Maria Ovegård är väl medveten om att även den här meta-analysens resultat kan mötas av kritik. 

-Det kan vara en utmaning att kommunicera forskningsresultat i konfliktfyllda frågor som den här. Forskare som presenterar resultat som inte visar på det en viss gruppering anser blir ofta ifrågasatta, vilket förstås ökar kravet på bevis.

Maria Ovegård hoppas att meta-analysen leder till konstruktiva diskussioner i bevisfrågan, men också att den blir ett verktyg i fiskförvaltningen. För att bättre svara upp mot förvaltningens behov av kunskapsunderlag kan forskningen behöva fokusera om. 

- Det tycks nästan som att en hel forskargrupp har fokuserat fel för att kunna ge svar på frågan om skarvens effekt på fisk och fiske. Vi behöver kanske inte fler studier om hur mycket fisk skarven äter. Det vi behöver är studier som statistiskt testar hypoteser runt skarvens predationseffekter. Och för att kunna genomföra sådana behövs ett tätare samarbete mellan förvaltare och forskare som möjliggör studier av de tillåtna förvaltningsåtgärder som genomförs, säger Maria Ovegård.

Länk till artikel: Cormorant predation effects on fish populations: A global meta-analysis


Kontaktinformation

Maria Ovegård, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU 
maria.ovegard@slu.se, 010-478 41 14

Erik Petersson, professor, studierektor forskarutbildningen
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
erik.h.petersson@slu.se, 010-478 42 39

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se