Kontakt med verkligheten viktig för forskningen

- Inom akademin behöver vi ha en nära kontakt med verkligen för att få en bra och aktuell utbildning och forskning, menar Anne-Charlotte Olsson när vi träffar henne via Zoom.
  
Att arrangera temadagar är ett sätt att koppla ihop näringslivet med både utbildningen och forskningen inom SLU. Anne-Charlotte har varit med och arrangerat en av ämnesgruppens animaliedagar, Alnarps Grisdag, i 10 år. Dessa seminarier utgick från undervisningen där de i början enbart riktade sig till studenterna. I och med att dagarna började arrangeras i SLU Partnerskap Alnarps regi anser Anne-Charlotte att de fått en större betydelse även för näringen. Senaste gången, 2020, gick den över att bli digital, vilket hon upplever som både utmanande och positivt. Utmaningen låg främst i den tekniska biten, att få det att fungera med talare både på plats i Alnarp och på distans. Positivt var att fler kunde ta del av både praktiska erfarenheter från medlemmar och forskningsresultat som presenterades under dagen. 
 
- Men att träffas rent fysiskt är oerhört viktigt för nätverksskapandet så jag tror att dessa temadagar kommer att bli en kombination framöver; att vara på plats i Alnarp för de som vill träffas fysiskt och sändas digitalt för de som inte har möjlighet att vara med på plats. Det ger oss en större åhörarskara även i resten av landet, säger Anne-Charlotte.  

Viktigt med kopplingen till branschen

Det är inte bara förändringen i hur vi möts och träffas så här i pandemitider som Anne-Charlotte lyfter upp som knepigt. De senaste 10 åren har ämnesgrupp Animalieproduktion, som hon varit sekreterare för, minskat i antal forskare. Men också antalet företag och hela branschen som helhet har krympt. Det har varit tuffa tider för animalieproducenter med bristande lönsamhet till följd av bland annat konkurrens med europeisk produktion. Det menar Anne-Charlotte har påverkat även forskningen och utbildningen inom SLU. Flera av medlemmarna har slagits samman och det är färre företag inom näringen. Vilket i sin tur minskar antalet forskningsprojekt inom partnerskapet som genomförs i samverkan mellan forskare på SLU och partners.
  
Samtidigt är det viktigt för forskare och lärare att veta vad som händer i branschen och få egna erfarenheter kring de man undervisar om och det menar Anne-Charlotte att hon som forskare får i de projekt som görs i samverkan med företag i branschen.

- Nätverken med näringen och en etablerad kontakt med personer hos partnersföretagen har hjälpt mig på många sätt. Framförallt med frågeställningar i befintliga och kommande projekt men jag har även fått hjälp i andra situationer, menar Anne-Charlotte.

Roligt och intressant att träffa medlemmar 

Just att träffa representanter för partnersföretag och höra vad som pågår lyfter Anne-Charlotte har varit viktigt för henne i hennes roll som ämnesgruppssekreterare men även i hennes roll som forskare.
  
- Man får en bra inblick i nuläget och vad som diskuteras bland producenterna i branschen, säger Anne-Charlotte. Men även hur de tänker kring framtiden och vilka utmaningar de står inför. Visst kan denna inblick bli djupare för mig som sekreterare i en ämnesgrupp men även för forskare som söker medel är mötesplatserna ett utmärkt tillfälle att skapa nätverk och få input utifrån. Jag har använt den information jag får från företagen för att ibland ändra inriktning på ett projekt jag jobbar med.
  
Samtidigt menar Anne-Charlotte att det är en utmaning att det som händer i företagen och forskningen inte riktigt går i takt, forskningsprojekt tar lång tid att genomföra och sedan avrapportera och kanske publicera i en internationell tidskrift.
  
- Det tar lång tid innan företagen ser resultaten. Ett sätt att öka förståelsen kan vara att kommunicera forskningsprocessen så att medlemsföretagen får en inblick i en forskares tidsperspektiv. En uppfödningsomgång tar tid och detta måste upprepas flera gånger. Men samtidigt kan man informera och berätta om projektet i flera olika steg för att få till ett bra samarbete mellan forskning och praktik.

Forskningen inom djurhållning har förändrats

Anne-Charlotte har forskat på SLU under många år, främst på tekniska system för konventionell och ekologisk grisproduktion. Välfärd, beteende, produktion, hälsa (särskilt klövhälsa), emissioner, arbetsmiljö och ekonomi sett ur ett systemperspektiv har varit viktigt för Anne-Charlotte i hennes forskning. Hon har själv också bedrivit forskningsprojekt inom ramen för SLU Partnerskap Alnarp och menar att fokus har förändrats i forskningen inom djurhållning. Tidigare var det mer produktionsfrågor till att nu mer vara inriktade på hållbarhets- och miljöfrågor.
  
Från den 1 mars 2021 skickade Anne-Charlotte över sekreterarrollen inom ämnesgrupp Animalieproduktion till Oleksiy Guzhva. I samband med det förändras även rollen till att bli koordinator för ämnesgruppen med ett något bredare uppdrag och ämnesgruppen ändrar namn till Djur. Vi bad Anne-Charlotte skicka vidare en erfarenhet eller lärdom till Oleksiy.
 
- Det är en del ifrågasättande kring animalieproduktion och det har blivit färre företag i branschen. Det är därför viktigt att tro på ämnet, följa utvecklingen och se hur forskningen på SLU kan passa in i framtiden. Samtidigt är det oftast forskare och forskningsledare som tar initiativ till projekt och sedan kontaktar de partnersföretagen för att lyssna av intresse så jag vill också skicka vidare funderingen på hur man kan få partners mer aktiva, säger Anne-Charlotte.
  
Vi vill tacka Anne-Charlotte för hennes många år som ämnesgruppsekreterare i SLU Partnerskap Alnarp. Hon har med sitt engagemang bidragit mycket till en utvecklad samverkan mellan SLU och våra partners och den forskning som skett i samverkan. Tack Anne-Charlotte!