SLU-nyhet

Stora skillnader mellan ekonomiskt optimerat och dagens skogsbruk

Publicerad: 03 mars 2021
Petter i en granskog en varm höstdag

Examensarbete av Petter Berggren konstaterar att det finns betydande skillnad mellan ekonomiskt optimerat skogsbruk och en simulering av dagens skogsbruk. Enligt studiens resultat kan nuvärdet med 2% diskonteringsränta höjas med hela 50% i Västerbottens län i ett ekonomiskt optimalt skogsbruk. En skillnad som sedan minskar i takt med breddgraderna i de två andra studieområdena, Örebro och Kronobergs län.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan ett ekonomiskt optimalt skogsbruk och dagens skogsbruk för enskilda skogsägare i Sverige. Studieområdena bestämdes till Västerbottens, Örebro och Kronobergs län som alla har olika skogliga förutsättningar. Petter Berggren analyserade utvecklingen på Riksskogstaxeringens provytor med hjälp av både en optimerande ansats i Heureka PlanVis och en simulerande ansats i Heureka RegVis. Examensarbetet utfördes på jägmästarprogrammet och har titeln ”Ekonomiskt optimalt skogsbruk – analys av enskild ägd skog med klustrade Riksskogstaxeringsytor”. Petter visade hur ett ekonomiskt optimalt skogsbruk skiljer sig i ekonomiskt utfall jämfört med scenariot Dagens skogsbruk i den landsomfattande studien Skogliga konsekvensanalyser 2015 (SKA15). En simulerande ansats  användes för SKA 15 där beslut om skötselåtgärder och avverkning byggde på markägarbeteende enligt Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen.

Enligt resultaten kan nuvärdet med 2% diskonteringsränta höjas med 50% i Västerbottens län med ett ekonomiskt optimalt skogsbruk. Skillnaden var inte lika stor för Örebro län (15 %) och Kronobergs län (11%). Skillnaden blev inte lika stor med den högre räntenivån.

Det ekonomiskt optimala skogsbruket karaktäriserades av tidiga avverkningar av skog med låg förräntning. Skötselåtgärderna var bättre anpassade i tid. Gödsling, avverkningar av stora volymer och höga virkesförråd påverkade utfallet positivt.

I analyserna tillämpades en klustringsprocedur där provytor med liknande egenskaper grupperades, och där varje kluster behandlades som en behandlingsenhet. Olika diskonteringsräntor jämfördes, 2% och 4%.

Petter arbetar sen ett år tillbaka som skogsinspektor på Södra i verksamhetsområdet Skövde. Där arbetar han med medlemsrådgivning om allt från avverkning till återbeskogning och skogsvård.

Sidansvarig: mona.bonta.bergman@slu.se