SLU-nyhet

Årskull 2018 fortsätter att dominera abborrfångsterna vid Oskarshamns kärnkraftverk

Publicerad: 12 april 2021
Rapportframsida med bild av abborrar

Den varma sommaren 2018 gav abborrynglen en riktigt bra start på livet, något som fortfarande syns i de biologiska undersökningar som Sveriges lantbruksuniversitet genomför i vattnen utanför Oskarshamns kärnkraftverk. Abborre fångades i stort antal vid samtliga provfisken, och den överlägset största andelen av fiskarna var två år gamla.

- Överlevnaden hos en årskull är i allra högsta grad beroende av den tillväxt de har under första året vilket i sig är starkt kopplat till vattentemperaturen. Det varma året 2018 var helt klart gynnsamt för abborrarna, säger Fredrik Franzén, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).

SLU Aqua genomför så kallad biologisk recipientkontroll utanför kärnkraftverket; en uppföljning som bland annat undersöker hur kraftverkets utsläpp av varmt kylvatten påverkar fisk, bottenlevande djur och algsamhällen i närrecipienten (Hamnefjärden) och fjärrecipienten (Simpevarp). Resultaten av undersökningarna jämförs med ett referensområde vid Kvädöfjärden nära Valdemarsvik.  

Kärnkraftverkets kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2020 något mindre än vanligt eftersom verket stora delar av året stod stilla för underhåll och revision.

-Förra året var alltså vattnet i omgivningen ovanligt kallt, och det tycks ha gett effekter i  en närmiljö som är van vid varmare förhållanden. Reproduktionen av abborre och mört gick ner, och förekomsten av årsyngel av både mört och abborre uteblev helt i våra yngelundersökningar i Hamnefjärden, säger Fredrik Franzén.

Gott om svartmunnad smörbult – ont om ål

Under vårens, sommarens och höstens nätprovfisken i Hamnefjärden var abborre den vanligaste arten i fångsten, följd av sarv och mört. I augustifisket söder om Simpevarp och i motsvarande fiske i två områden i Kvädöfjärden var mört den mest fångade arten, tätt följd av abborre.

Förekomsten av den främmande arten svartmunnad smörbult i Hamnefjärdens ryssjefiske var efter en liten nergång 2019 nu stor igen, medan den inhemska svarta smörbulten förekom i låga antal.

Fångsterna av ål minskade återigen i journalföringen från yrkesfisket samtidigt som den även var fortsatt låg i provfisket med ryssjor i Hamnefjärden. Det mönstret överensstämmer med den generella utvecklingen av ålfisket runt Östersjöns kuster. Låg rekrytering av ål till utbredningsområdet i Europa, Nordafrika och västra Asien är sannolikt den största anledningen till minskningen. Lokalt skulle de låga fångsterna av ål även kunna bero på både direkt predation från skarv och säl och den störning på fisket som dessa innebär.

Ökande artrikedom på bottnarna

Vid 2020 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 22 arter i Simpevarp och 17 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Antalet registrerade arter på samtliga lokaler i de två aktuella undersökningsområden var högre år 2020 än medelvärdet för hela tidsperioden 1962-2020.

Blåmussla var den dominerande arten på grunda bottnar i de två undersökta områdena. På djupare bottnar i Simpevarp var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den vanligast förekommande arten.

Sedan år 2018 har förekomsten av vitmärla på grundbottnar i Kvädöfjärden ökat från en registrerad individ till 228 individer och vitmärla var nu den näst mest förekommande arten i området. Efter att ha varit frånvarande från grunda bottnar i Simpevarpsområdet under 2018, återfanns vitmärlan vid 2019 års provtagningar och under 2020 påträffades arten i liknande tätheter. En stabilisering på grunda bottnar i Simpevarp och fortsatt höga tätheter i referensområdet kan tyda på en positiv utveckling för vitmärlan i området.

Läs mer om detta i Aqua-rapport 2021:05 Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk: årsrapport för 2020


Kontaktinformation

Fredrik Franzén, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
fredrik.franzen@slu.se, 010-478 41 23