SLU-nyhet

Efterlängtad rapport om kalkning och fisk i sjöar

Publicerad: 26 april 2021
Kvinna kör båt i sjö. Foto.

Ett halvt sekel har gått sedan försurningsskador på fisk upptäcktes och kunde bekräftas tack vare nätprovfisken i svenska sjöar. Sedan dess har tusentals sjöar kalkats. Många av dem kalkas än idag, för att motverka försurningens negativa effekter. Forskare på SLU har analyserat en unikt stor datamängd, för att utvärdera kalkningens effekter på fiskbestånden och ta fram underlag till Havs- och vattenmyndighetens nationella handlingsplan fört fortsatt kalkning.

Kalkningarna som startade på 1970- och 1980-talen gav snabbt tillfredsställande pH-värden i försurade sjöar. Redan då rapporterades positiva effekter av kalkning på fisk i flera fallstudier. Sedan dess har luftutsläppen av försurande svavel minskat. Utan fortsatt kalkning skulle dock många av våra svenska skogssjöar än idag vara surare än år 1860, dvs. det referensår som används vid bedömning av om vatten är försurade eller inte.

- För snart fem år sedan började vi planera det projekt som redovisas i den här rapporten. Det känns verkligen bra att den nu är fritt tillgänglig, säger Erik Petersson, som tillsammans med Kerstin Holmgren är författare till denna rapport.

I samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna i 21 län analyserade SLU-forskarna provfiske- och kemidata i relation till information om utförda kalkningar och om sjöarnas storlek och biogeografiska förhållanden.

- Rapporten är den mest omfattande i sitt slag, eftersom vi försökte använda så mycket som möjligt av den information som finns hos olika nationella datavärdar. Med ett stort, men heterogent dataset, fann vi som väntat ökad artrikedom, antal och biomassa av fisk efter kalkning, säger Kerstin Holmgren

Fiskfaunan i kalkade sjöar avviker fortfarande på flera sätt från okalkade sjöar som aldrig har varit sura. I de kalkade sjöarna fanns inte heller samma förväntade samband mellan pH och fiskvariabler som i okalkade sjöar. Det gäller både för artrikedom, abundans, biomassa, sammanvägda fiskindex, och förekomst av små och unga individer, som relaterar till föryngring och överlevnad av mört och abborre.

Det finns förstås alltid brister (t.ex. metodbyten) i data som har samlats in under lång tid. -Det är ändå coolt att vi har så pass bra miljöövervakning med långa tidsserier i Sverige som gör att vi kan göra såna här analyser, säger Kerstin Holmgren, och Erik Petersson håller med.

Länk till nr 2021:1 i Havs- och vattenmyndigetens rapportserie; Effekter av kalkning på fisk i sjöar. Resultat av 48 års provfisken.


Kontaktinformation

Kerstin Holmgren, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
kerstin.holmgren@slu.se, 010-478 42 29

Erik Petersson, professor
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
erik.h.petersson@slu.se, 010-478 42 39