SLU-nyhet

Gristransportörer trivs, men brister i arbetsmiljön bör åtgärdas

Publicerad: 15 april 2021
Foto på griar i ett transportfordon

Att transportera grisar är ett relativt omväxlande jobb och chaufförerna har ett stort arbetsengagemang och tilltro till sin egen förmåga. Trots det finns vissa arbetsmiljöproblem som bör hanteras, så att chaufförerna kan utföra sina uppgifter enligt konstens, och lagens, alla regler.

Över 2,5 miljoner grisar transporteras varje år till slakt i Sverige, av ca 100 chaufförer. Denna transport är en viktig länk i produktionskedjan, särskilt i industriella länder där utvecklingen har gått mot större men färre gårdar och slakterier. Dagens slakttransport görs vanligtvis med moderna tre- eller fyravåningsfordon, som har en osäkrad last med hög tyngdpunkt. Hantering vid transport, och då särskilt lastning och lossning, är stressande situationer för grisarna. En hård drivning av grisar vid transport, med höga stressnivåer som följd, kan leda till försämrad djurvälfärd och köttkvalitet, och i värsta fall kasserat kött. Därtill finns en lagstiftning som tydligt säger att djur som drivs ska fösas, inte slås på. Det här är ett relativt vanligt, förståeligt och motiverat perspektiv. Däremot saknas dokumenterad kunskap om de förhållanden under vilka chaufförer som kör grisarna arbetar, vilket troligtvis påverkar deras möjlighet att utföra arbetet enligt konstens alla regler. Åkerier är underleverantörer till slakterierna, vilket i sig är en riskfaktor för brister i arbetsmiljön.

Nu har Sofia Wilhelmsson, doktorand vid SLU, tillsammans med forskarkollegor från SLU, Lunds universitet och University of Melbourne undersökt arbetsförhållanden bland svenska chaufförer som kör grisar till kommersiell slakt, både avseende fysisk arbetsbelastning och psykosocial arbetsmiljö. Eftersom det inte har gjorts några liknande studier tidigare användes både tekniska mätningar av fysisk belastning, enkäter, och en workshop (i den följden). Beroende på avstånden mellan gårdar, och mellan gårdar och slakterier, genomför en chaufför vanligtvis mellan en och sex lastningar per dag och en eller flera lossningar samt fordonstvätt. Av praktiska skäl begränsades fältstudierna till 18 chaufförer (20 deltog i enkätstudien, 11 i workshopen), samt en ”lastning till tvätt”-sekvens per person.

Arbetsförhållandena visade sig variera, både mellan chaufförer och mellan arbetsuppgifter. Chaufförerna har god tillit till den egna arbetsförmågan och är engagerade. Arbetsrelaterade förslitningsskador förekommer dock, särskilt i knän, axlar och ländrygg. Mätningar från lastning, lossning och tvätt visade att arbetet utförs med armarna högt upp, vilket är en välkänd ergonomisk riskfaktor för hög belastning på axlar. Detta var också något som bekräftades av chaufförerna, både i rapporterade fysiska besvär (enkätsvar) och i workshopen.

Hög belastning på ryggen förekommer i slutet av lastningen och i början av lossningen när grisar ska hanteras i bilens nedersta plan. Då är arbetshöjden ca 100 cm, vilket leder till kraftig framåtböjning och en risk att bli klämd mellan grisarna och det mellersta våningsplanet. Brister i förutsättningarna för utlastning på gården, t.ex. olämplig belysning, för stort eller för litet utlastningsrum (eller att sådant saknas), samt dåligt skydd från vind och solljus, ökar risken för knäproblem, eftersom det leder till att grisarna inte gärna går framåt. Drivningen försvåras och möjligheten att fösa upp grisarna på bilen försvinner och istället behöver de pressas framåt med drivskivan eller på annat sätt tvingas på. Dessutom leder felaktig utformning av utlastningsrum till att chaufförens bedömning av grisarna försvåras, och då ökar risken för att få med grisar som är skadade eller sjuka. Detta knyter an till andra delar av arbetsmiljön, såsom upplevda konflikter med såväl lantbrukare som officiella veterinärer gällande bedömningar av grisars hälsotillstånd.

Chauffören ansvarar för grisarnas välfärd från stunden de lastats på bilen tills de har lossats och de har tillsammans med lantbrukaren delat ansvar att inte lasta djur som inte är i lämpligt skick. Upplevelser av konflikter med lantbrukare förekommer när chaufförer avvisar grisar som inte bedöms vara i transporterbart skick. Chaufförerna uppger också en stress kopplad till att besiktningsveterinärer bedömer grisar på olika sätt, samt till bristande information om vad som egentligen är lagligt. Ibland kan det vara svårt att följa gällande regelverk för kör- och vilotider samt bestämmelser om maximal tid som djur får transporteras. Vid en utdragen lastning eller oväntat dåligt väglag äts kör- respektive lastningstiden upp, vilket ökar risken för att antingen den ena eller andra lagen överskrids. Utöver detta riskeras raster att registreras under tvätt när bilen har stängts av, vilket är en tydlig konflikt mellan säkerhet och praxis.

Många av de faktorer som påverkar arbetssituationen – som delvis är kopplade till branschens strävan efter ökad effektivitet i produktionskedjan och till konkurrensen mellan åkerier – är svåra för enskilda anställda att påverka.

– Ett stort ansvar faller därmed på andra aktörer, säger Sofia Wilhelmsson. Lantbrukare bör se till att gårdens utlastningsdel möjliggör lugn och systematisk drivning av grisar. Slakterierna bör erbjuda tvätthallar med ordentlig utrustning och tydliga kontrakt som motverkar risker för konflikter mellan säkerhet och praxis. Dessutom behövs en samsyn i hela kedjan, mellan djurhållare, transportörer, besiktningsveterinärer och slakterier.

Projektet är finansierat av Formas, och har genomförts i samarbete med Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, åkeriföretag och frivilliga chaufförer.

Kontaktperson

Sofia Wilhelmsson, doktorand
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa; Avdelningen för antrozoologi och tillämpad etologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Skara
sofia.wilhelmsson@slu.se, 0511-672 55

Artikeln

Sofia Wilhelmsson, Maria Andersson, Inger Arvidsson, CamillaDahlqvist, Paul H. Hemsworth, JennyYngvesson & Jan Hultgren. 2021. Physical workload and psychosocial working conditions in Swedish pig transport drivers. International Journal of Industrial Ergonomics.
https://doi.org/10.1016/j.ergon.2021.103124

Pressbild

Fotot får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges. Klicka för högupplöst version.


Kontaktinformation

Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se